Nationell samordning av omgivningsbuller

Naturvårdsverket har i sin instruktion från regeringen ett utpekat ansvar för att ”särskilt samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller” (Förordning 2009:1476:3 §).

Syftet med bullersamordningen är att identifiera och beskriva målkonflikter – bland annat mellan olika myndigheters uppdrag – samt att om möjligt lösa dessa. Bullersamordningen ska också bidra till att förbättra samverkan mellan de myndigheter som arbetar med buller samt effektivisera, stärka och tydliggöra bullerarbetet.

Vilken typ av buller ingår i bullersamordningen?

I första hand ingår buller från olika transportmedel (väg-, järnväg- och flygtrafik), industrier (industrier och likartad verksamhet), vindkraft samt fritidsaktiviteter utomhus.

Buller från följande ingår för närvarande inte: buller från grannar och buller på arbetsplatser, buller inuti transportmedel, buller från konsert och restauranger, buller från bygg- och anläggningsarbeten, militär verksamhet i militärområden och frågor om ljudmiljön i vid bemärkelse.

Tillsammans kan vi göra skillnad i bullerfrågan

Länsstyrelser och kommuner är viktiga målgrupper för samordningen eftersom de är berörda av den vägledning som myndigheterna ger ut, ska hantera verkligheten samt har kunskap om de konsekvenser som en bristande samordning kan få.

För att bullersamordningen ska fungera fullt ut är det viktigt att alla inblandade gemensamt engagerar sig. Alla berörda behövs i arbetet. Tillsammans kan vi göra skillnad i bullerfrågan.

Beslutande styrgrupp

De myndigheter som ingår i bullersamordningens styrgrupp är Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Trafikverket och Transportstyrelsen. Dessa myndigheter är centrala för samordningen av omgivningsbuller och behövs för att driva bullerfrågan framåt. Myndigheterna är vägledande och föreskrivande inom bullerområdet, de har ett miljömålsansvar och ansvarar för långsiktig planering av transportsystemen. Från och med februari 2012 är även länsstyrelserna representerade i styrgruppen. Styrgruppen leder arbetet inom bullersamordningen genom att bland annat besluta om aktivitetsplan och arbetsgrupper. På styrguppens första möte togs ett gemensamt ställningstagande om att ingen myndighet bör ge ut vägledning inom bullerområdet utan att först samråda med övriga berörda.

Nätverket

I Sverige finns det femton myndigheter och organisationer som på olika sätt har ett tydligt ansvar för buller. Nätverket består av handläggare från respektive myndighet som är representerad i styrgruppen. Dessutom ingår handläggare från övriga myndigheter/organisationer som identifierats ha ett ansvar inom bullerområdet i stort: Arbetsmiljöverket, Energimyndigheten, Folkhälsoinstitutet, Försvarsmakten, Generalläkaren, Havs- och vattenmyndigheten, Konsumentverket, Sjöfartsverket, Länsstyrelser och Sveriges kommuner och landsting. Ur nätverket plockas personer till de av styrgruppen beslutade arbetsgrupperna för att där tillsammans genomföra samordningens projekt och aktiviteter.

Arbetsgrupper

Just nu finns det en permanent arbetsgrupp, tre arbetsgrupper som preliminärt blir klara med sina uppgifter sommaren 2012 och fyra arbetsgrupper som startar sitt arbete under senvåren 2012. En arbetsgrupp som startade i december 2011 har avslutat sitt uppdrag.

Oklarheter och knäckfrågor

Den arbetsgrupp som under vintern arbetat med att identifiera och beskriva oklarheter och knäckfrågor som har väsentlig betydelse för bullersamordningen, lämnade in sin redovisning till styrgruppen i februari. I korthet kom arbetsgruppen fram till att det finns ett tiotal prioriterade oklarheter och knäckfrågor som bullersamordningen direkt borde ta sig an. Det finns också ett antal övriga oklarheter/knäckfrågor med något lägre prioritet. Arbetsgruppen gav också förslag på en permanent arbetsgrupp om åtgärder vid källan. Styrgruppen använde arbetsgruppens sammanställning som underlag för att kunna ta beslut om nya arbetsgrupper.

Pågående arbetsgrupper

Åtgärder vid källan
Detta är en mycket viktig fråga och därför har styrgruppen beslutat att detta ska vara en permanent arbetsgrupp. Syftet är att förbättra samverkan mellan de myndigheter som arbetar med buller inom ett område som är prioriterat och att få bästa genomslag för argument för att minska bullret vid källan.

Uppdrag och lagstiftning
Syftet är att tydliggöra instruktioner, uppdrag, visioner och lagstiftning som påverkar/berör bullersamordningen för de myndigheter som ingår i styrgruppen.

Gemensam vägledning
Det finns sedan länge en önskan från framför allt kommuner och länsstyrelser att de centrala myndigheterna ska ge ut myndighetsgemensam vägledning om buller. Den här gruppen har i uppgift att ta reda på vilka möjligheter som finns för sådan gemensam vägledning.

Gemensamma definitioner och begrepp
Gruppens uppgift är därför att ta fram en gemensam lista över vanliga definitioner och begrepp där alla är överens om beskrivningarna av desamma.

Gemensam kunskapsbas om buller och dess effekter från flyg, väg, spår, industri och vindkraft
Syftet med de här arbetsgrupperna är att myndigheterna, utifrån vetenskapligt underlag, ska enas om vilken påverkan som en viss ljudkälla med en viss ljudnivå har. Utifrån det evidensbaserade underlaget kan gruppen därefter formulera gemensamma slutsatser om bullers negativa effekter på människors hälsa. Efter det är det dags för riskvärdering, riskhantering och gemensam vägledning.

Andra projekt för ökad samsyn i bullerfrågan

Ett mer avgränsat projekt om buller leds av Sveriges kommuner och landsting. Där ingår Naturvårdsverket tillsammans med Boverket, Socialstyrelsen och Trafikverket i en arbetsgrupp som har haft som syfte att identifiera vad de deltagande myndigheterna är överens om i bullerfrågan, till skillnad från bullersamordningen där syftet istället är att ta itu med de oklarheter och knäckfrågor som de centrala myndigheterna inte är överens om.