Utveckling av programområde Sötvatten

Programområdet Sötvatten har funnits under flera decennier, och under den tiden har programområdets innehåll utvecklats. I dag ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för stora delar av sötvattensprogrammet, men Naturvårdsverket har fortsatt ansvar för den miljöövervakning i sötvatten som berör miljögifter.

Den första systematiska och samordnade miljöövervakningen i Sverige började 1978. Till viss del kunde man använda sig av dataserier som redan fanns, till exempel för Mälaren. Övervakningen av sötvatten inriktades till att börja med på försurningsproblem och metallhalter. Senare omfattades även övergödning och miljögifter. Nu ingår också variabler som indikerar status och påverkan på biologisk mångfald samt organiska miljögifter. Det har också blivit allt intressantare att följa klimatfrågorna genom miljöövervakningsdata.

Grundvatten och ytvatten i fokus

Programområdet omfattar den kemiska och biologiska miljö som sötvattnet utgör. Dit räknas såväl grund- som ytvatten. Vatten i atmosfären övervakas inom programområde luft. Vatten som utgör markvatten och som ännu inte infiltrerat till grundvatten eller runnit till närbeläget ytvatten omfattas av programområden för skog, jordbruksmark respektive fjäll.

Delprogram för utveckling och utvärdering

Cirka tio procent av programområdets årliga medel avsätts för ett särskilt delprogram för utveckling och utvärdering. Delprogrammet syftar till att genomföra tidsbegränsade utvecklings- och utvärderingsinsatser för att kontinuerligt förbättra sötvattensprogrammet.

Bland annat metodutveckling sker inom detta delprogram. Till exempel fokuserade utvecklingsarbetet senast på hur förändringar orsakade av ett varmare klimat kan följas i fjällsjöar samt hur abborrar av olika storlek tar upp kvicksilver.