Källor till miljögifter

Bekämpningsmedel är avsedda att döda eller begränsa förekomsten av någon typ av djur, växt eller mikroorganism. I dagens svenska jordbruk används till övervägande del kemiska bekämpningsmedel som är förhållandevis lätt nedbrytbara. Användningen av de mest giftiga medlen, exempelvis DDT, toxafen, klordan och lindan, är sedan länge stoppad i Sverige och många andra länder. Vissa länder använder fortfarande DDT för att bekämpa malariaspridande myggor. På senare tid har vissa bakteriedödande ämnen ökat i användning. Sådana bekämpningsmedel ingår ofta som en ingrediens, till exempel i rengöringsmedel.

Att riskerna för miljö och hälsa vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel bedöms ha minskat kan förklaras med att medel med mindre farliga egenskaper används.

• På Miljömålsportalen visas diagram med index över hektardoser av växtskyddsmedel och hälso- och miljörisker.

Oavsiktlig spridning i miljön

Ämnen som endast används vid industriella tillverkningsprocesser eller som av annan anledning aldrig varit avsedda att spridas i miljön har trots detta ofta påträffats i naturen.

• PCB (polyklorerade bifenyler) är ett känt exempel. PCB användes som impregneringsmedel i kondensatorer och transformatorer, men även som mjukgörare i fogmassor och plaster med mera. Nyanvändningen är sedan länge förbjuden i Sverige och en stor del av den övriga världen. På grund av ämnets långa nedbrytningstid finns det fortfarande kvar i miljön. PCB finns även kvar i vår närmiljö, bland annat i vissa byggnader. Dessa ska vara sanerade från PCB-haltigt byggmaterial i fogar och golvmaterial senast år 2013.
• Bromerade flamskyddsmedel används för att minska brandrisken hos textilier och plastprodukter, bland annat i elektronisk utrustning och isoleringsmaterial.
• PFOS är ett ämne som tillhör den stora gruppen perfluorerade ämnen, som började tillverkas på 1950-talet, bland annat för ytbehandling av olika material. PFOS har till exempel använts som vattenavstötande impregneringsmedel i klädmaterial, läder, papper samt i skum till brandsläckare. I dag har användningen begränsats genom frivilliga insatser av en större tillverkare. Sverige och flera andra länder arbetar för ytterligare restriktioner, bland annat inom Stockholmskonventionen.
• På senare tid har uppmärksamheten ökat kring de läkemedelsrester som via avloppsreningsverken kan nå vattendrag och därmed även Östersjön.

CMR-ämnen är ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (skadar gener och fortplantning). Varor med sådana finns överallt i samhället. Källa: Kemikalieinspektionen.

Oavsiktligt bildade ämnen

En tredje kategori av ämnen bildas oavsiktligt som biprodukter vid olika tillverknings- eller förbränningsprocesser. Hit hör exempelvis långlivade organiska ämnen som hexaklorbensen (HCB), polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt dioxiner. Många av dessa ämnen bildas även naturligt i små mängder. Människans utsläpp av flera sådana ämnen har tack vare en rad olika åtgärder kunnat begränsas under senare tid.

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport Oavsiktligt bildade ämnens hälso- och miljörisker

Kontakt: Jan Christiansson, jan.christiansson@naturvardsverket.se, och Maria Linderoth, maria.linderoth@naturvardsverket.se