Internationella och svenska åtgärder

Eftersom miljögifterna sprids över världen krävs internationella avtal om restriktioner och andra åtgärder. En av de viktigaste överenskommelserna är den så kallade Stockholmskonventionen, som trädde i kraft 2004. Cirka 150 länder har lovat att helt avskaffa eller begränsa spridningen av ett antal långlivade organiska föroreningar, så kallade POPs (persistent organic pollutants).

Genom beslut i maj 2010 inkluderas följande ämnen i Stockholmskonventionen:

• Pesticider: klordekon, alfa-hexaklorcyklohexan, beta-hexaklorcyklohexan, lindan, pentaklorbensen
• Industrikemikalier: hexabrombifenyl, hexabromdifenyleter, heptabromdifenyleter, pentaklorbensen, perfluoroktansulfonsyra inklusive dess salter och perfluoroktansulfonylfluorid, tetrabromdifenyleter, pentabromdifenyleter
• Biprodukter: alfa-hexaklorcyklohexan, beta-hexaklorcyklohexan och pentaklorbensen.
  

EU inför ny lag om kemikalier

Som medlem i EU lyder Sverige under olika direktiv och förordningar för kemikaliehanteringen. Bland dessa finns den så kallade CLP-förordningen om bland annat klassificering och märkning av kemikalier. CLP ersätter stegvis ämnes- och preparatdirektiven. En annan ny kemikalielagstiftning, REACH, ställer högre krav än tidigare på tillverkande företag att undersöka och dokumentera hälso- och miljörisker för både befintliga och nya kemikalier. I bilaga XVII till REACH finns begränsningar och förbud mot ämnen som vid användning medför oacceptabla risker.

Det övergripande målet för svensk kemikaliehantering är att uppnå en giftfri miljö fram till 2020. För att uppnå det utfärdas lagar och förordningar, gräns- och riktvärden samt kostråd. Till exempel finns en bestämmelse i den nya PCB-förordningen som tvingar fastighetsägare att senast 2013 ha sanerat PCB-haltiga fog- och golvmassor i sina byggnader. All öppen användning av PCB förbjöds redan 1973, men fortfarande finns PCB i många byggnader. Ämnet användes under en period i byggprodukter, bland annat i fogmassor, isolerrutor och golvmassor.

Den nya förordningen överensstämmer inte fullt ut med de förslag som framförs i nedanstående rapport, men mycket av den tekniska information som rapporten innehåller är fortfarande användbar. 

PCB-förordningen

Läs mer i Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget 2002, Omhändertagande av PCB i byggnader (pdf 771 kB). 

Myndigheterna utfärdar riktvärden och ger kostråd

Svenska myndigheter har även utfärdat riktvärden, bland annat för hur mycket bekämpningsmedel som högst bör finnas i ytvatten samt gränsvärden för maximalt tillåtna mängder organiska ämnen i avloppsslam.

Trots begränsningsåtgärder finns fortfarande relativt höga halter av dioxin i vissa fiskarter, bland annat i Östersjön. Därför finns kostråd för hur mycket sådan fisk vi bör äta. I praktiken riktar sig råden bara till storkonsumenter. Flertalet svenskar skulle kunna mångfaldiga sin fiskkonsumtion, och må bra, utan att hamna i konflikt med rekommendationerna.

Livsmedelsverkets kostråd om fisk

Läs mer

Läs mer i rapporten Oavsiktligt bildade ämnens hälso- och miljörisker

Kontakt: Tove Lundeberg, tove.lundeberg@naturvardsverket.se, Britta Hedlund, britta.hedlund@naturvardsverket.se