Många av de arter som vi i dag betraktar som svenska har en gång förts hit utifrån, med avsikt eller oavsiktligt. Vid avsiktlig införsel har syftet oftast varit att skapa nya möjligheter till jakt, fiske, odling eller husdjursuppfödning.
Det jaktbara viltet i landet har genom inplantering kompletterats med exempelvis dovhjort, fälthare och fasan.
Uppe i norr har fisk planterats in i många sjöar. Förr i tiden planterades fisk in av samer och nybyggare som ville ha god tillgång på färsk fisk längs renarnas flyttningsvägar och i närheten till bebyggelsen.
Nu för tiden planteras fisk in av fritidsfiskeintressen och kraftbolag som ålagts att försöka upprätthålla fiskemöjligheterna i reglerade vatten. Tidigare spred man inhemska fiskar som röding, sik och öring, men vid senare års inplanteringar har ofta nordamerikanska arter såsom regnbåge, bäckröding eller kanadaröding använts i utsättningar.
Jordbruket utnyttjar främmande arter
Det svenska jordbruket utnyttjar, med få undantag, växter och djur som ursprungligen härstammar från vildlevande arter i utlandet. Flertalet jordbruksgrödor är beroende av skötseln och har hållit sig inom åkrarna, men vallväxter har i en del fall spritt sig till omgivningarna och efterhand förvildats. Ofta har de införda grödorna också haft följeslagare i form av ogräs, skadeinsekter eller svampsjukdomar.
Många vilda växter invandrade
På motsvarande sätt har många utländska prydnadsväxter vandrat ut från trädgårdarna och spritt sig i landskapet längs vägkanterna. Flera av dem har nu en månghundraårig historia som vilda arter i Sverige. Andra, såsom vresros, lupin och det kanadensiska gullriset, har fått stor utbredning först under 1900-talet.
Jättelokan, ursprungligen införd som prydnadsväxt, men nu under spridning i stora delar av landet, innehåller växtsafter som kan orsaka allvarliga hudskador hos människan. Försök att utrota den görs här och var, hittills dock med begränsad framgång.
Främmande arter i Sverige
Antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Ett hundratal främmande arter har lyckats etablera sig i svenska sjöar och vattendrag samt i havsmiljön. I den svenska landmiljön har mer än 800 främmande arter etablerat sig.
