Riktvärden för halter av växtskyddsmedel i ytvatten – vägledning för tillämpning
|
Inom arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö tog Kemikalieinspektionen år 2004 fram riktvärden för ytvatten för halter av ett 100-tal verksamma substanser i växtskyddsmedel. Några av riktvärdena uppdaterades 2007. Riktvärdet anger den högsta halt då man baserat på dagens kunskap inte kan vänta sig några negativa effekter av ett ämne i vattnets ekosystem. |
|
Riktvärdena är inte juridiskt bindande – överskridanden medför inte juridiska påföljder – men de har likafullt tillkommit med målet att skydda miljön.
I direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område finns däremot miljökvalitetsnormer för ett antal växtskyddsmedel som ger ett lagligt bindande gränsvärde där vattenmyndigheterna måste upprätta ett åtgärdsprogram om normen överskrids.
Direktiv 2008/105/EG
Vattenmyndigheterna ska också fastställa miljökvalitetsnormer för särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd. Ytterligare växtskyddsmedel kan då bli aktuella att få en miljökvalitetsnorm. Riktvärdena för växtskyddsmedel är framtagna för att vara ett hjälpmedel vid tolkningen av miljöövervakningsdata samt vid uppföljningen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
På denna sida och sidan Tillämpning av riktvärdena (se ovan under Fler artiklar i ämnet) ges en vägledning för hur riktvärdena kan tillämpas.
Bedömningsgrunderna utgör underlag för nya föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) och tillhörande handbok (2007:4) om miljökvalitetsnormer för ytvatten.
Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag samt kust och övergångsvatten
Status, potential och normer för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 inklusive bilagor
NFS 2008:1
Växtskyddsmedel i ytvatten
Förekomst av kemiska växtskyddsmedel i vattenmiljön är alltid en följd av mänsklig verksamhet, vilket betyder att deras naturliga bakgrundshalter är noll. Medlen är framtagna för att påverka levande organismer i syfte att skydda grödor inom livsmedelsproduktionen och annan växtodling. Det innebär att växtskyddsmedel som påträffas i sjöar och vattendrag också kan ha effekter på den flora och fauna som lever där. Medlen har dock mycket olika verkningsmekanismer och är i olika hög grad giftiga för vattenlevande organismer. Det är därför svårt att fastlägga "säkra nivåer".
Resultat från Naturvårdsverkets miljöövervakning visar att verksamma substanser från växtskyddsmedel ofta förekommer i mätbara halter i svenskt ytvatten. Till ytvatten räknas sjöar, älvar, åar, bäckar, regleringsmagasin och kustvatten. Att en substans kan påvisas i vattnet med känsliga analysmetoder innebär däremot inte nödvändigtvis att den ger upphov till skador på vattenlevande organismer. För att kunna bedöma vilken risk exponeringen utgör måste man ställa de uppmätta halterna i relation till den toxikologiska effekt som substansen har på olika vattenlevande organismer.
Kontakt: Anna Hellström, anna.hellstrom@naturvardsverket.se och Maria Linderoth, maria.linderoth@naturvardsverket.se