Sveriges miljömål leder vägen tilldet hållbara samhället
Här hittar du goda exempel inom åtgärdsgruppen Vatten och avlopp.
Mullsjö kommun anlade en våtmark i anslutning till ett reningsverk och därmed minskade utsläppen av fosfor och kväve i Mullsjöån. Det har förbättrat öringens chanser till förökning.
Ernemars avloppsreningsverk i Oskarshamn har infört en ny ultraljudsteknik för överskottsslam. Dessutom har ett biologiskt slamfilter installerats. Resultatet är ökad biogasproduktion samt 3 500 ton mindre slam till deponi per år.
Tack vare projektet Rädda Hanöbukten har utsläppen av fosfor och kväve minskat med totalt 9 700 kg per år i Hanöbukten och därmed minskat övergödningen i Östersjön. På ett lokalt plan har sparandet av grundvatten varit minst lika viktigt.
I Trosa kommun renas idag avloppsvattnet från två avloppsreningsverk i nyanlagda våtmarker som ett sista steg i reningsprocessen. Tack vare våtmarkerna har Trosaån och stadsfjärden avlastats från utsläpp av både gödningsämnen och smittämnen.
Genom att leda rötat slam från reningsverket till vassbäddar har Hässleholms kommun minskat sin kemikalieanvändning och utsläppen av kväve. Man har också fått ett renare slam med minskat innehåll av organiska miljögifter.
I ekostadsdelen Augustenborg har Malmö stad anlagt ett öppet dagvattensystem som samlar upp och renar regnvattnet. I dag är de återkommande översvämningarna sedan länge förbi och belastningen på reningsverket nedströms har minskat.
Genom att bland annat åtgärda enskilda avlopp och anlägga skyddszoner kring vattendragen har Alingsås kommun minskat transporterna av fosfor och kväve till sjöarna Anten och Mjörn. I dag är Mjörn friskförklarad och vattenkvaliteten är god.
Hammarby Sjöstadsverket byggdes med syftet att halvera miljöbelastningen genom att demonstrera ny teknik och innovativa lösningar. Anläggningen fortsätter nu fungera som ett utvecklingscentrum för ny reningsteknik.
I Västervik har enskilda avlopp kretsloppsanpassats och våtmarker och dammar har anlagts för att minska flödet av närsalter till Gamlebyviken och övriga kustområdet.
På Kosteröarna har Strömstads kommun byggt en kretsloppsanläggning som inte bara renar avloppet och minskar utsläppen av närsalter till Västerhavet. Den tar också hand om resterna från våtkomposteringen som omvandlas till biomull och gödning.
I Trelleborgs kommun används vassbäddar på Smygehamns avloppsreningsverk för att avvattna slam. Projektet har minskat användningen av kemikalier och energi samt höjt kvaliteten på de interna vattenflödena i reningsverket.
Söderhamns kommun anlade en våtmark i anslutning till ett reningsverk. Därigenom minskade utsläppen av kväve med 5,5 ton/år och fosfor med 365 kg/år.
Tack vare ett samarbete med ett lokalt företag som tvättar kläder från industrin har utsläppen av kadmium till Kalmar sund minskat med över 10 procent.
Genom en storskalig anläggning för våtkompostering och genom att åtgärda hundratals enskilda avlopp har Norrtälje kommun minskat näringsläckaget till Östersjön med fem ton.
I Hulta by utanför Linköping har hushållen installerat urinseparerande toaletter. Slam och urin tas om hand av en lantbrukare i byn som återför växtnäringen till jordbruksmarken.
Genom att leda näringsrikt spillvatten från tönnersjö avloppsreningsverk till ortens plantskola, har halmstads kommun minskat utsläppen av näringsämnen med cirka 20 kg fosfor och 100 kg kväve per år.
Visa fler (156)
Visa fler (175)