|
Sedan användningen av PCB förbjöds i Sverige har halterna i både sillgrissla och sill/strömming minskat. Men ämnena finns fortfarande kvar i miljön eftersom de bryts ner långsamt. Resultaten kommer från Naturvårdsverkets nationella övervakningsprogram för kust och hav.
|
|
Staplarna visar medelvärdet av koncentrationen
PCB-153 i sill/strömming under perioden
2006–2008. Halterna är högre i Egentliga Öster-
sjön och Bottenhavet än de är på Västkusten
och i Bottenviken. (1 nanogram, d.v.s. 1 miljard-
dels gram.) (PCB-153 förklaras i fotnoten)
Källa: Naturvårdsverkets nationella miljö-
övervakning, programområde Kust och hav.
Halterna av PCB i sillgrissleägg från Stora Karlsö utanför Gotland är idag ungefär tio gånger lägre än de var på 1970-talet. (1 mikrogram, d.v.s. 1 miljondels gram.) (sPCB förklaras i fotnoten.) Källa: Naturvårdsverkets nationella
miljöövervakning, programområde Kust och hav.
PCB-halterna minskar i sill/strömming. (1 mikrogram, d.v.s. 1 miljondels gram.)(sPCB förklaras i fotnoten) Källa: Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning, programområde Kust och hav.
PCB är industrikemikalier som har använts i stor utsträckning i till exempel fogmassor vid byggnation. De har visat sig vara giftiga då de påverkar immunförsvar, fortplantning och är cancerframkallande. Användningen av PCB i nya produkter förbjöds därför i Sverige 1978. Från 1995 får inga produkter som innehåller PCB användas över huvud taget. Ämnena bryts dock ner långsamt och därför finns PCB fortfarande kvar i miljön.
PCB är fettlösligt och lagras i vävnaden hos levande organismer. Halterna är högst hos djur i toppen av den marina näringskedjan, såsom fiskar, sälar och i fåglar som äter fisk. Människor får i sig PCB via födan, till exempel genom att äta fet Östersjöfisk, spädbarn kan få i sig PCB via bröstmjölken.
Övervakningen visar tydligt att halterna av PCB i både sillgrissleägg och sill/strömming från alla provplatser minskar. I sillgrissleägg är halterna ungefär tio gånger lägre än de var på 1970-talet, och i sill/strömming är de omkring fem gånger lägre i jämförelse med början av 1980-talet. Halterna i sillgrissla minskar med ungefär nio procent per år och i sill/strömming med fem till tio procent per år. Halterna är högre i Egentliga Östersjön och Bottenhavet än de är på Västkusten och uppe i Bottenviken.
Läs mer om miljöövervakning av kust och hav.
Miljöövervakning inom programområde Kust och hav
Fotnot: sPCB anger ett uppskattat värde av den totala summan av PCB baserat på beräkningar av analysdata. PCB-153 är en av de kongener som analyseras och används ibland som indikator för hela gruppen PCB:er. Se mer information i metodbeskrivningen.
