Tillbaka

Hushållen slänger mest matavfall

Ny matavfallsstatistik visar att hushållen står för den absolut största delen av matavfallet. En tredjedel av hushållens matavfall är mat som slängs i onödan, till exempel. bröd, hela frukter och grönsaker.

Naturvårdsverket har låtit, Svenska MiljöemissionData  (SMED) ta fram ny statistik för matavfallet i hela livsmedelskedjan.

Resultaten visar att det uppkommer ungefär en miljon ton matavfall per år i hela kedjan. Hushållen svarar för den absolut största delen,  i storleksordningen  670 000 ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag.

I rapporten redovisas 

  • hur mycket matavfall som uppkommer i olika delar av livsmedelskedjan förutom jordbrukssektorn
  • hur mycket matavall som samlas in separat och går till biologisk behandling.

Dessa data ska användas för att följa upp de föreslagna etappmålen om att matavfallet ska minska med 20 procent från 2010 års nivå till 2015.  Det har även varit viktigt att ta få fram en metod som medför att data kan följas upp med jämna mellanrum.

 

Tabell. Matavfall per sektor och hushåll 2010

Sektor Mängd (ton) Andel (%)
Jordbruk - -
Livsmedelsindustri 171 000 17
Livsmedelsbutik 39 000 4
Restaurang 99 000 10
Skolkök 26 000 3
Sjukhuskök - -
Hushåll 674 000 67
Varav oundvikligt matavfall 435 000 (65 %)
Varav onödigt matavfall 239 000 (35 %)
Totalt 1 010 000

Oundvikligt och onödigt matavfall

En stor del av hushållens matavfall, 65 procent, är s.k. oundvikligt avfall, till exempel kaffesump, potatisskal och bananskal. Men resten är onödigt matavfall som till exempel bröd, hela frukter och grönsaker samt matrester. Det onödiga matavfallet motsvarar omkring 25 kg per person och år eller knappt 0,3 kg per dag för en familj på fyra personer.

 

Hushållens matavfall, både i soppåsen och separat insamlat, har undersökts närmare i 10 kommuner och delats upp i oundvikligt respektive onödigt matavfall. Plockanalysen visar att mellan 19 och 85 procent av matavfallet är oundvikligt matavfall. Det stora spannet tyder på att det kan behövas ett större underlag för att få ett säkrare medelvärde eller att metoden kan behöva utvecklas mer.

 

Några kommentarer

Siffrorna är betydligt lägre för alla sektorer jämfört med tidigare uppskattningar. Senast avfallsfaktorer togs fram var för fem år sedan och underlaget i denna studie är betydligt större i dag. Trots det finns flera osäkerheter som kan påverka resultaten:

  • Underlaget är fortfarande litet. När det gäller separat insamlade mängder matavfall är det osäkert hur mycket som kommer från  hushåll respektive verksamheter.
  • De nya avfallsfaktorerna har endast beräknats på separat insamlade mängder. Det har inte tagits hänsyn till att en del matavfall troligen kastas tillsammans med det blandade avfallet även om man har utsortering och separat hämtning av matavfallet.  
  • Det finns strömmar som inte är inkluderade i beräkningarna så som flytande matavfall och fettavskiljarslam liksom mat som går i retur från handlare till grossist. Inte heller matavfall som hemkomposteras ingår.  
  • För data gällande livsmedelsindustrin har det också varit svårt att bedöma om det är en bi-produkt eller ett avfall.

Orsaker till skillnaden mellan de data för matavfall som publicerats i Naturvårdsverkets rapport  6454  (juni 2011) och dessa nya data , finns på sid. 23 i rapporten.

 

Nästa gång Naturvårdsverket tar fram matavfallsstatistik är 2014.

 

Läs hela rapporten på SMEDS webbplats 

 

Fakta om SMED

Svenska MiljöemissionData är ett konsortium som bildades 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla kompetensen i Sverige inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom områdena luft- och vattenföroreningar, avfall samt farliga ämnen och kemisk ämnen

 

Mer information

För mer information: Kontakta Sanna Due, 010-698 14 32 eller Ann-Marie Fällman, 010-698 11 52,  

Sidan senast uppdaterad: 9 december 2011
Sidansvarig: Sanna Due
Webbredaktör: Webbredaktionen