EU:s nya avfallsdirektiv

Europaparlamentet och rådet beslutade under hösten 2008 om ett nytt avfallsdirektiv (2008/98/EG). Reglerna införs i svensk lagstiftning under sommaren 2011. Det nya avfallsdirektivet innebär flera viktiga förändringar som nu har införts i femtonde kapitlet i miljöbalken och den nya avfallsförordningen.

Ett nytt avfallsdirektiv beslutades hösten 2008 och det ersätter tre gamla direktiv; ramdirektivet (2006/12/EG) om avfall, direktiv (91/689/EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja.

Schematisk bild över hur tre direktiv blir ett.

Det nya ramdirektivets innehåll

Förenklat innehåller det nya avfallsdirektivet följande delar:

definitioner och omfattning av direktivet
avfallshierarkin och bestämmelser som styr mot den
hantering av avfall inklusive tillstånd
planering av avfallshanteringen
administrativa krav kring rapportering, inspektioner och översyn

De största förändringarna jämfört med det tidigare ramdirektivet om avfall finns i de två första delarna.

Vissa avfallsslag undantas och nya definitioner gör lagstiftningen tydligare

Fler avfallsslag undantas från det nya avfallsdirektivet än från det tidigare gällande ramdirektiv om avfall. Bland annat undantas icke-farligt jord- och skogsbruksavfall för vissa användningar och icke-farliga muddermassor som uppkommit vid vissa typer av arbeten.

Det nya direktivet innehåller en mängd nya definitioner. Bland annat blir definitionen på återvinning mer allmän och de så kallade kallade R-koderna blir enbart exempel på återvinningsåtgärder. Gränsen mellan vad som är återvinning och vad som är bortskaffande vid förbränning av hushållsavfall har varit oklar. Den blir tydligare genom att man inför ett tröskelvärde för energieffektiviteten.

Avfallsdefinitionen lämnas oförändrad. Däremot införs ett förtydligande av avfallsbegreppet genom en ny artikel om vad som krävs för att en restprodukt ska kunna anses vara en biprodukt och inte avfall. De villkor som måste vara uppfyllda bygger på domar från EG-domstolen som rör avfallsbegreppet (se även vår sida om avfall och biprodukter).

Kriterier ska tas fram för att avgöra när ett avfall inte längre ska betraktas som avfall

Det nya avfallsdirektivet innehåller även en artikel om när avfall upphör att vara avfall (end of waste). Den nya artikeln innebär att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna ska ta fram kriterier utifrån ett antal uppräknade villkor i ramdirektivet. Kriterierna ska sedan användas för att bedöma om avfallet upphört att vara avfall.

Avfallshierarkin är utgångspunkt för prioriteringar som rör avfall

I det nya avfallsdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet:

Förebyggande
Återanvändning
Materialåtervinning
Annan återvinning, till exempel energiåtervinning
Bortskaffande

Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. För att ytterligare betona avfallshierarkin, finns det i avfallsdirektivet krav på medlemsstaterna att ta fram nationella program för förebyggande av avfall. I programmen ska mål för det förebyggande arbetet sättas upp. Medlemsstaterna ska också överväga en rad åtgärder som anges i en bilaga till direktivet. Exempel på åtgärder som man ska överväga är ekonomiska styrmedel, främjande av forskning, och kampanjer för att öka medvetenheten hos företag och allmänhet.

I det nya avfallsdirektivet finns uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Det finns även ett mål på totalt minst 50 procent materialåtervinning av papper, metall, plast och glas.

Många ändringar i övrigt

I övrigt innehåller det nya avfallsdirektivet många ändringar av varierande betydelse. Bland annat innebär det utökade krav på de nationella avfallsplanerna, förtydliganden i fråga om klassificering av farligt avfall samt en möjlighet för medlemsstaterna att stoppa införsel av avfall till förbränningsanläggningar.

Vad händer nu?

Även kommissionen arbetar med genomförandet av det nya avfallsdirektivet. Det gäller framför allt kriterier för när avfall upphör att vara avfall. Fram till nu har kriterier för järn/stålskrot och aluminiumskrot beslutats (se länkar nedan). Joint Research Centre (JRC) har även lämnat förslag på kriterier för kopparskrot, papper och glas. De arbetar även med att ta fram förslag till kriterier för plast och kompost (se mer på webbsidan "När avfall upphör att vara avfall").

Miljödepartementet har arbetat med att föra in avfallsdirektivet i svensk lagstiftning och ett förslag till nya avfallsregler var ute på remiss under hösten 2009. Det nya 15 kapitlet träder ikraft den 10 juli och den 9 augusti träder en ny avfallsförordning i kraft. Naturvårdsverket planerar att genomföra tillsynsvägledningsinsatser under hösten.