Så formas viltpolitiken

Riksdagen fattar beslut om hur den svenska förvaltningen ska se ut. Men besluten får inte bryta mot EU-lagstiftningen eller de internationella konventioner som Sverige har skrivit på.

FN

Sverige har anslutit sig till ett 40-tal internationella miljökonventioner, internationella avtal för att skydda miljön och hushålla med naturresurserna. Det betyder att Sverige har utlovat att landet ska leva upp till en rad saker och genomföra en rad överenskomna åtgärder. Viltförvaltningen ska genomföras i enlighet med konventionerna.

Läs mer om konventioner

EU

Även EU:s lagstiftning styr hur den svenska viltförvaltningen ska se ut. Viktigast är art- och habitatdirektivet. Direktiven ska införlivas i de olika medlemsländernas lagstiftning. Om ett land inte har gjort detta eller på annat sätt bryter mot reglerna, kan EU starta en process för att få till en ändring. Så har till exempel skett i frågan om den svenska licensjakten på varg. EU-kommissionen tyckte att det svenska riksdagsbeslutet om ett maxantal vargar (220 stycken), och om licensjakt, bröt mot direktivet. Maxantalet är tillsvidare borttaget och det kommer inte att bli någon licensjakt under 2012.

Regering och Riksdag

Regeringen har föreslagit hur viltpolitiken ska se ut. Det har under senare år skett i några olika propositioner. Riksdagen har sedan fattat beslut utifrån dem.

Proposition Sammanhållen rovdjurspolitik samt riksdagsbeslut
Proposition En ny rovdjursförvaltning samt riksdagsbeslut
Proposition Älgförvaltningen samt riksdagsbeslut

Sidan senast uppdaterad: 15 november 2011
Sidansvarig: Ruona Burman
Webbredaktör: Webbredaktionen