Älgförvaltning med ökad samverkan i fokus

Naturvårdsverkets föreskrifter om en ny älgförvaltning är klara. En viktig förändring är att älgförvaltningen ska vara adapativ. Med det menas att älgförvaltningen ska möjliggöra lokal förankring och ha en förmåga att anpassa sig till nya eller ändrade förhållanden baserad på aktuell kunskap. Det blir en ny modell för älgjakten som sätter ökad samverkan i fokus.

Syftet med den nya älgförvaltningen är att skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurser och som tar hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog samt inverkan på den biologiska mångfalden. Detta ska ske i samverkan mellan myndigheter, organisationer, markägare och jägare som tillsammans ska skapa en uthållig älgförvaltning. Reglerna gäller från 1 januari 2012.

De nya riktlinjerna innehåller en rad förändringar:

Länen delas in i älgförvaltningsområden för samordning av älgjakten
En älgförvaltningsgrupp i varje älgförvaltningsområde
Älgförvaltningsplan för långsiktig planering och uppföljning
IT-plattform – ett verktyg för att genomföra adaptiv förvaltning med samlade faktaunderlag för förvaltningen
De olika licensformerna för jakt efter älg ersätts automatiskt med ny licensform men älgskötselområden finns kvar
Den som inte har ett tillräckligt stort område att registrera som licensområde eller inte är med i ett älgskötselområde får jaga älgkalv under maximalt fem dagar på oregistrerad mark
Fällavgift ska betalas för samtliga fällda älgar, även kalvar
Fälld älg ska rapporteras inom två veckor från det djuret fälldes

Grafisk bild över älgförvaltningen

Naturvårdsverkets föreskrifter om jakt efter älg och kronhjort (Pdf 640 Kb)

Konsekvensanalyser av Naturvårdsverkets föreskrifter

Samverkan – grunden för den nya älgförvaltningen

Naturvårdsverket har utformat förslaget till föreskrifter så att gemensamt ansvar och dialog ska prägla den nya älgförvaltningen. Samverkansmodellen fungerar så att i varje älgförvaltningsområde finns en älgförvaltningsgrupp. Älgförvaltningsgrupperna får genom de nya föreskrifterna ett ansvar och en möjlighet att föreslå älgstammarnas storlek genom att ta fram förslag till älgförvaltningsplan för området. Älgförvaltningsgrupperna ska samråda med andra älgförvaltningsgrupper och följa upp arbetet inom området. I en älgförvaltningsgrupp ingår tre markägare och tre jägare.

Viltförvaltningsdelegationerna inom Länsstyrelsen beslutar om övergripande riktlinjer för älgförvaltningen i länet.

Länsstyrelserna fastställer planer och mål, jakttider för älg och registrerar älgskötselområden och licensområden. De beslutar även om indelning av länet i älgförvaltningsområden efter samråd med berörda markägare och jägarorganisationer samt förordnar ledamöter till älgförvaltningsgrupperna.

Nya älgförvaltningsområden ger överblick

De nya älgförvaltningsområdena ska omfatta en i huvudsak avgränsad älgstam och vara i storleksordningen från 50 000 hektar. Var gränserna går för olika områden beror på hur älgen rör sig i landskapet och vilka naturliga hinder, till exempel vattendrag och vägar, som finns. Det är älgförvaltningsgruppen som förvaltar och utvecklar området.

Älgförvaltningsområdena består av älgskötselområden ochlicensområden för älgjakt samt oregistrerad mark, det vill säga den mark som inte ingår i älgskötselområdet eller är tillräckligt stor att registrera som eget licensområde.

Inledningsvis så kommer länsstyrelserna att omvandla tidigare A-, B- och E-områden till i första hand licensområden.

IT-plattsform – ett effektivt verktyg

IT-plattformen ska vara ett gemensamt och tillgängligt datasystem för alla län som har älg. Syftet är att samla all fakta som behövs för en effektiv älgförvaltning.

Läs mer om IT-portalen

Bakgrund till uppdraget

Riksdagen beslutade i december 2010 att förändra dagens älgförvaltningssystem. Förändringen grundar sig på att förvaltningen bör vara lokalt förankrad och ekosystembaserad för att skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med foderresurserna. Förvaltningen ska ta hänsyn till viktiga allmänna intressen som rovdjur, förebyggande åtgärder avseende trafikolyckor med älg inblandad och skador på skog samt inverkan på övrig biologisk mångfald. Förvaltningen ska vara adaptiv, vilket innebär att den ska anpassas till nya eller förändrade förhållanden.

För att underlätta genomförandet av detta har riksdagen beslutat om att införa en ny ansvarsnivå, så kallade älgförvaltningsområden. Inom varje sådant område ska en älgförvaltningsgrupp tillsättas som har till uppgift att upprätta en älgförvaltningsplan för området. Älgförvaltningsgruppen består av tre representanter för markägarna och tre för jakträttshavarna. Dessa utses efter förslag av markägarnas och jägarnas organisationer.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utarbeta riktlinjer för länsstyrelsernas handläggning av ansökningar om skyddsjakt. Naturvårdsverket har begärt ytterligare tid för redovisning av uppdraget.

Jakt enligt hittills gällande bestämmelser får bedrivas till den 29 feb 2012.

Läs regeringens proposition om älgförvaltningen

Synpunkter och förslag från andra

Naturvårdsverket har haft två övergripande samråd, ett med länsstyrelserna och ett med företrädare för berörda myndigheter, markägare och jägare. Det har funnits en referensgrupp med berörda myndigheter och företrädare för markägare och jägare. Denna grupp har gett synpunkter på föreskrifterna. Därefter har förslaget varit ute på remiss.