Drygt 263 000 personer löste jaktkort i Sverige säsongen 2010/11. Älg och rådjur är de vanligaste bytesdjuren. Du måste ha jägarexamen för att få köpa jaktvapen. Du måste ha betalat viltvårdsavgift för att få jaga, oavsett om det gäller fällfångst eller jakt med skjutvapen.
Alla djur och växter som finns naturligt i landet ska långsiktigt bevaras i livskraftiga bestånd och naturen ska kunna nyttjas på ett hållbart sätt. Det här är grunderna för förvaltning av vilda djur och för vilken jakt som tillåts i Sverige. Det innebär att vi följer konventionen om biologisk mångfald, EU-direktiven på området, och har anpassat svenska jakt- och miljölagar.
Naturvårdsverket är ansvarig jaktmyndighet i Sverige. Vi ger ut föreskrifter om vilka vapen som får användas vid jakt, vi beslutar om viss skyddsjakt samt driver register för jaktkort och jägarexamen. Svenska Jägareförbundet, SJF, har ett allmänt uppdrag för jakten. Det innebär bland annat att SJF ska informera i jaktfrågor, arbeta för bättre förvaltning av älg samt sammanställa avskjutningsstatistik.
Dessa djur får jagas
Älg och rådjur är de vanligaste bytesdjuren i Sverige. Årligen skjuts cirka 90 000 älgar och 200 000 rådjur. Småviltjakten är omfattande. Främst gäller den hare, ripa och änder. Ett 40-tal fågelarter får jagas.
Regeringen beslutar om vilka arter som får jagas och när. Det finns olika jakttider för olika arter och de varierar mellan olika delar av landet. Vilka arter som får jagas och vilka jakttider som gäller framgår av Jaktförordningens bilagor 1 – 4. Du kan också hitta jakttiderna på Svenska Jägareförbundets webbplats.
Vem får jaga?
Du måste numera ha tagit svensk jägarexamen för att få tillstånd att köpa jaktvapen i Sverige, men det finns undantag. En person som idag har licens för jaktvapen där licensen är utfärdad före 1985 behöver inte avlägga jägarexamen. Det finns också undantag för vissa utländska jägare.
Du måste ha betalat viltvårdsavgift för att få jaga. Ungdomar under 18 år slipper betala avgiften om de inte innehar jaktvapen. Befrielsen gäller den som inte hunnit fylla 18 år vid jaktårets början, det vill säga 1 juli. Jaktkortet gäller från 1 juli till 30 juni och måste förnyas varje år. Kortet ska medtas under jakten och på uppmaning visas för bland annat polisen.
Kravet på att betala viltvårdsavgift gäller även personer som deltar aktivt i jakten utan att bära skjutvapen men har del i bytet. Det handlar till exempel om hundförare och drevkarlar.
Avgift 300 kronor
Regeringen beslutar om viltvårdsavgiften. Den höjdes 2007 från 200 kronor till 300 kronor per jaktår. Höjningen krävs för att vända Viltvårdsfondens negativa utveckling och därmed kunna säkerställa nuvarande nivå på viltvårdsarbetet, bland annat genom bidrag till jägarorganisationerna.
Var får man jaga?
Den som äger mark har också jakträtt på marken och har rätt att överlåta eller upplåta jakträtten på andra. Ibland kan jakten begränsas av andra bestämmelser, till exempel finns regler om jakt inom detaljplanelagt område.
Med jakträtten följer skyldighet att arbeta med viltvård, till exempel ordna stödutfodring. Jakten måste anpassas efter tillgången på vilt. I jakträtten ingår rätten till fallvilt. Läs artikeln om rätten till fälld älg.
Vilka vapen får användas?
Naturvårdsverket beslutar om vilka redskap som får användas vid jakt på olika arter. Det gäller både skjutvapen och fällor. För skjutvapen beslutar vi om vilka kalibrar som krävs för jakt på dessa arter. Polisen utfärdar vapenlicens och du måste ha avlagt jägarexamen för att få licens för jaktvapen.
Naturvårdsverket har godkänt cirka 160 fällor för jakt och specificerat vilka fällor som får användas för olika djur. Du kan söka fram detta i vårt register över godkända fällor.
Pilbåge och bågjakt
Det är inte tillåtet att jaga med pilbåge i Sverige. Naturvårdsverket gav 1998 tillstånd till ett försök med bågjakt under kontrollerade former på hjortar i hägn. Försöket är avslutat. Det finns en ansökanom att jaktmetoden ska tillåtas och Naturvårdsverket behandlar den ansökan. Det går inte att säga när beslut kommer. .