Studier visar att det finns ekonomiska fördelar med att arbeta förebyggande när det gäller invasiva främmande arter. Att jobba med förebyggande åtgärder för en art som inom en snar framtid befaras kunna komma in i landet kostar mellan 1–2 miljoner kronor per art och år.
Att vänta till arten redan etablerat sig betyder en mycket högre kostnad. Kontroll och utrotningsinsatser kan kosta mellan 15–70 miljoner kronor per art och år.
Uppskattade kostnader i Sverige och EU
I Sverige har kostnaderna för kontroll och skador för tolv redan etablerade invasiva främmande arter uppskattats till 1,1–4,5 miljarder kr per år. En europeisk undersökning har uppskattat kostnaden för invasiva arter i Europa till 9,6 miljarder euro per år.
Landgränser hindrar inte arter att sprida sig, så det är viktigt att arbetet fortsätter att utvecklas inom EU.
Ökad global handel, fler och snabbare transporter i kombination med en förmodad förändring mot ett varmare klimat i Sverige, bidrar till att risken för introduktion av nya invasiva främmande arter starkt ökar.
Mårdhund och tallvedsnematod – två oönskade gäster
Ett exempel på en art som uppmärksammats är mårdhunden. Det är en verkligt oönskad art, eftersom den utgör ett särskilt hot mot biologisk mångfald, och även människors hälsa. Under året har ett flertal föryngringar av mårdhund konstaterats i Norrbottens län och åtgärder har under året vidtagits för att utrota arten.
En annan särskilt oönskad art är tallvedsnematoden, som skulle kunna orsaka omfattande träddöd i barrskog. Under året har arten påträffats vid upprepade tillfällen i importerat eller infört träemballage. Att förebyggande åtgärder satts in i ett tidigt skede har än så länge förhindrat arten från att etablera sig i Sverige.
Hotar den biologiska mångfalden
Vissa nya arter som, avsiktligt eller oavsiktligt, förs in i vårt land kan ha positiva socioekonomiska värden. Men de har i många fall även stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden, människors hälsa eller orsakar stora samhällsekonomiska kostnader.
Signalkräfta och jätteostronet är exempel på arter som både ger positiva effekter, ökat fiske och möjligheter att plocka ostron, och negativa genom att de för med sig parasiter eller konkurrerar med inhemska arter om föda och levnadsutrymme. Spanska skogssniglar och amerikansk kammanet är exempel på arter som har lett till stora ekonomiska skador för olika näringar och för den enskilde.
Invasiva främmande arter
Sådana skadliga djur och växter kallas invasiva främmande arter. Invasiva främmande arter anses idag vara det näst största hotet globalt mot biologisk mångfald, efter förstöring av habitat. Hittills har omkring 2 000 främmande arter och populationer rapporterats i Sverige, varav cirka åtta procent anses vara skadliga.
Förebyggande åtgärder nödvändiga
Att bekämpa redan etablerade invasiva främmande arter är ofta mycket svårt och kostar mycket pengar. I vattenmiljöer kan det vara näst intill omöjligt. Att arbeta med förebyggande åtgärder är därför helt avgörande för att förhindra introduktion av en ny invasiv främmande art och för att hålla nere kostnaderna för samhället.