Vid sidan av miljökvalitetsnormer finns flera liknande styrmedel. Miljökvalitetsnormer kan i många fall samverka med dessa och bli ett ännu kraftfullare instrument.
Miljökvalitetsmål
I Sverige finns 16 miljökvalitetsmål antagna som relaterar till ett visst tillstånd i miljön. (15 mål antogs i april 1999, det 16:e i november 2005.) Målen kan röra kvalitet eller den totala påverkan (belastningen) på en viss beskriven del av miljön. Miljökvalitetsmålen kan inte användas för att ställa direkta rättsliga krav mot olika aktörer, men de har likväl en inte obetydlig tyngd som kan ge en styrande verkan.
Det går normalt inte att konkret avläsa vad som krävs av enskilda människor i olika situationer för att målen ska kunna uppnås – för detta krävs att målformuleringarna bryts ned och konkretiseras. Ett sätt att göra detta på är att sätta gränser för miljökvaliteten som inte får överträdas – med andra ord meddela juridiskt bindande miljökvalitetsnormer. Med miljökvalitetsnormerna som utgångspunkt kan sedan åtgärdsprogram upprättas som blir styrande för myndigheters och kommuners agerande.
Bedömningsgrunder
När det gäller normer till skydd för miljön och naturen är de bedömningsgrunder som Naturvårdsverket tagit fram av stor betydelse. Naturvårdsverket har tagit fram mallar för bedömning av miljökvaliteten för sex olika naturtyper/miljöer i Sverige: skogslandskapet, odlingslandskapet, grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och vatten i övergångszon samt förorenade områden. Här ges förutsättningar att på vetenskapliga grunder bedöma miljökvaliteten utifrån kemiska och biologiska parametrar.
Dessa bedömningsgrunder utgör en viktig grund när miljökvalitetsnormer utvecklas. Bedömningsgrunderna är framtagna för att beskriva betydelsen av miljöhoten inom varje naturtyp. De tar dock inte upp kopplingen mellan miljökvalitet och belastning eller vilka åtgärder som behövs för att komma ner under en viss belastningsgräns eller för att uppnå en viss miljökvalitet.
Bedömningsgrunder preciserar inte heller miljökvalitetsmål och de är inte juridiskt bindande. Här kan miljökvalitetsnormer utgöra ett viktigt komplement.
Riktvärden
Ett riktvärde är ett värde, avseende exempelvis miljökvalitet eller total belastning på miljön, som inte bör överskridas eller underskridas. Det kan därmed fungera antingen som en hävstång för en positiv utveckling eller som en varningssignal för en negativ utveckling. Ett riktvärde är inte i svensk miljörätt bindande på samma sätt som en miljökvalitetsnorm, men inom EU-rätten kan det ha en liknande rättslig funktion.
I rapporten Utveckling av miljökvalitetsnormer som rättsligt instrument, NV rapport 5138, har en grupp jurister på Naturvårdsverket analyserat bland annat kopplingarna mellan miljökvalitetsnormer och riktvärden. (Endast som lån i Naturvårdsverkets bibliotek.)
Föreskrifter
Som ett komplement till de lagar som samlats i miljöbalken ger Naturvårdsverket ut egna föreskrifter (NFS) inom verkets ansvarsområden. Föreskrifterna kan bland annat tillgodose krav på miljökvalitet. Ibland kan det vara möjligt att införa generella föreskrifter för en viss del av landet. Ett skäl till att meddela generella föreskrifter är att de kan begränsa möjligheten att utnyttja redan meddelade individuella tillstånd som i sin tur kan försvåra uppfyllelsen av gällande miljökvalitetsnormer. Naturvårdsverket anser dock att det är tveksamt om de möjligheter att meddela generella föreskrifter som finns i miljöbalken i dag är tillräckliga för att vid behov kunna ställa generella krav på verksamhetsutövare i syfte att uppnå en viss miljökvalitet när miljökvalitetsnormer överträds eller riskerar att överträdas.
Utöver nämnda generella föreskrifter kan Naturvårdsverket även ges möjlighet att ta fram mer specifika föreskrifter. Dessa kan exempelvis handla om klassificering, specificering av områden, kontroll, redovisning etc.
Allmänna råd
Naturvårdsverket ger ut allmänna råd (AR) inom verkets ansvarsområde som innehåller generella, icke bindande rekommendationer om tillämpning av lagar och regler. Andra myndigheter kan ge ut allmänna råd gällande sina ansvarsområden. De allmänna råden är ett slags regler med vägledande funktion som kan utfärdas tillsammans med en föreskrift eller separat. Vid sidan av eller istället för allmänna råd kan Naturvårdsverket ge ut vägledningsmaterial i form av exempelvis en handbok.