Kväveoxidavgiften berör förbränningsanläggningar som producerar energi. Från det att avgiften introducerades 1992, har utsläppen av kväveoxid från de berörda anläggningarna kontinuerligt minskat i förhållande till den energi som har producerats.
Vi administrerar kväveoxidavgiften, som är ett ekonomiskt styrmedel med syfte att minska utsläppen och nå miljökvalitetsmålen om försurning, övergödning och frisk luft.
Sammanställning av resultat för 2010
Resultat för 2010 (pdf 874kB)
Syftet med avgiften
Utsläpp av kväveoxider från förbränning är ett globalt miljöproblem, eftersom de ger sura regn och bidrar till övergödningen i sjöar, vattendrag och hav. Idag ser vi att arbetet mot försurning börjar ge resultat genom att markförsurningen minskar. Övergödning av vatten är fortfarande ett problem, bland annat när det gäller Östersjön.
Kväveoxidavgiften är ett effektivt sätt att minska utsläppen av kväveoxider från större förbränningsanläggningar. Den ekonomiska drivkraften är att anläggningar med små utsläpp av kväveoxid relativt sin energiproduktion, får en ekonomisk fördel. Anläggningar med stora utsläpp får en ekonomisk nackdel.
Sverige har åtagit sig att till år 2010 minska utsläppen av kväveoxider till 148 000 ton per år, vilket är 26 000 ton mindre än vad som släpptes ut år 2006. Åtagandet härrör från EU:s miljöarbete och alla EU-länder har åtagit sig att minska sina utsläpp. Även FN har ett aktivt arbete med att minska utsläppen av kväveoxider.
Vilka som berörs och hur de kan påverka avgiften
Förbränningsanläggningar med pannor som producerar mer än 25 GWh per år omfattas av kväveoxidavgiften. De som berörs deklarerar sina uppgifter varje år och skickar deklarationen till oss.
Bildning och utsläpp av kväveoxider påverkas av förbränningsteknik och rökgasrening. Det innebär att de flesta anläggningar har en möjlighet att minska sina utsläpp och därmed minska sin avgift. En del anläggningar har också möjlighet att effektivisera sitt energiuttag och därmed öka sin tillgodoföring och bli en vinnare i systemet.
Vårt arbetet med kväveoxidavgiften
Du kan läsa mer om vårt arbete med deklarationer och revisioner på sidan ”Så här fungerar kväveoxidavgiften”. Förutom dessa arbetsuppgifter arbetar vi med att klargöra tekniska frågor om mätningar och beräkningar. Många mätningar och beräkningar kan skötas på olika sätt och för att systemet ska fungera rättvist krävs vissa riktlinjer.
Vi samordnar ibland provningsjämförelser i samarbete med Swedac och ITM för att säkerställa att de ackrediterade laboratorierna gör korrekta jämförande mätningar. Resultaten publiceras av ITM (Institutionen för Tillämpad Miljökemi).
Vi sammanställer resultat och skriver rapporter. När det finns behov av det, ger vi där förslag på hur kväveoxidavgiften kan förändras. Det arbetet gör vi på uppdrag av regeringen och resultaten publiceras som rapporter. I samband med sammanställningen av årligt resultat för alla anläggningar tar vi även fram årlig statistik.
Vi utvecklar också systemet för att det ska bli alltmer lättolkat och enkelt att använda, både för oss och för anläggningarna. Under det senaste året har vi utvecklat ett elektroniskt deklarationssystem. Det användes av många redan vid deklarationen i januari 2008.
Mer information
Provningsjämförelser
Rapporter
Kontaktpersoner
Anders Olsson, telefon: 010-698 12 62
Claes Englund, telefon: 010-698 12 03
Gunilla Söderström, telefon: 010-698 16 76
Kristin Gunnarsson, telefon: 010-698 11 70
Niclas Öhlund, telefon: 010-698 12 09
Tom Larsson, telefon: 010-698 14 64
Vår gemensamma e-postadress: nox(a)naturvardsverket.se
Besöksadress: Forskarens väg 5, 831 40 Östersund
Faxnummer: 010-698 16 28