Riksdagen har under åren 2003–2008 avsatt knappt två miljarder kronor för stöd till klimatinvesteringar som minskar växthuseffekten, Klimp. Det har resulterat i 126 klimatinvesteringsprogram i samtliga 21 län och en investeringsvolym på 8 miljarder kronor.
Regeringen har inte planerat avsätta mer medel för klimatinvesteringar i den här formen. De sista besluten om Klimpbidrag, som gäller de ansökningar som kom in i november 2007, togs i maj 2008. Genomförandet av Klimpprogrammen pågår till och med 2012.
Bidraget till Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Tanken är att kommuner, företag och andra aktörer ska stimuleras att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokalt engagemang och lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthusgaser bidrar Klimp till att vi når det svenska klimatmålet, samtidigt som det stärker det lokala klimatarbetet.
Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. Programmen löper normalt under fyra år, och slutrapporteras därefter. Då bestäms vilket slutligt bidrag som ska utgå till de som gjort investeringar, beroende på hur väl de lyckats uppfylla sina mål, som angavs i ansökan. Efter slutrapportering fattas beslut om slutliga bidrag löpande inom Naturvårdsverket.
Läs mer om alla beviljade bidrag till Klimp
Läs mer om program, åtgärder och miljöeffekter i Miljöinvesteringsregistret (MIR)
Regelverk för klimatinvesteringsprogram
Regelverket för Klimp består av en förordning, samt av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd. Förordning och föreskrifter är bindande. Allmänna råd är inte bindande men är vägledande inför bedömningar och beslut om bidrag till klimatinvesteringsprogram.
Läs mer om regelverket