|
Energianvändningen i hemmet påverkar klimatet. Både elström och uppvärmning bidrar till utsläppen. Att minska den totala energiförbrukningen är därför viktigt. Den största skillnaden kan du som konsument ofta göra i samband med renovering eller byte av utrustning. |
|
Energianvändningen och utsläpp under en byggnads hela livscykel uppkommer till största delen i användningsfasen. På andra plats kommer byggandet. I samband med tillbygge eller byte av utrustning kan du med andra ord göra stor skillnad. Det är dock som regel lättare att bygga ett snålt hus från början än att renovera fram energieffektiva lösningar i en befintlig byggnad.
Viktigt spara el
Den el vi använder idag produceras endast till viss del av förnybara energikällor. Den svenska elproduktionen har låga utsläpp av växthusgaser, men i det nordiska och nordeuropeiska elnätet, som vi är anslutna till, är andelen elproduktion från fossila bränslen fortfarande mycket hög.
Hushållning med elenergi är viktigt även om elen är miljömärkt. Den fossilfria elen är begränsad och bör därför användas med hög effektivitet.
Klimatvinster i sikte
Att ersätta oljeeldning med koldioxidsnålare alternativ och/eller minska användningen av el för uppvärmning ger stor energibesparing. Ett energieffektivt hem med miljömärkt fjärrvärme kan bespara atmosfären flera ton koldioxid per år jämfört med en dåligt isolerad, oljeeldad villa.
Hur mycket och vilka lampor och apparater som används spelar också roll. Genom att byta till den snålaste elektronikutrustningen kan utsläppen minska med 0,5 ton CO2 per år. Byter du ut de tio mest använda glödlamporna mot lågenergilampor kan utsläppen minska med cirka 0,5 ton CO2 per år beräknat med marginalperspektiv på el.
Funderar du på att minska bostadsytan finns chans att sänka utsläppen rejält. Ett hushåll på tre personer som bor i ett småhus på mer än 120 kvadratmeter kan, beroende på uppvärmningsteknik och inomhustemperatur, minska utsläppen med 0,4–0,5 ton CO2 per person genom att flytta till en lägenhet på mellan 50 och 80 kvadratmeter.
Fler exempel finns i rapporten ”Konsumtionens klimatpåverkan”. Se länk till höger.