|
Vad du äter spelar roll för växthusgasutsläppen. Och visst kan vi äta näringsriktigt med mindre klimatpåverkan än i dag! Faktum är att våra val i mataffären kan påverka klimatets framtid mer än många tror. |
|
Varje svensk konsumerar ungefär 800 kilo livsmedel per år, inklusive drycker. Närmare 40 procent av denna mängd kan vara importerad. Livsmedel tillhör ett av de mest miljöbelastande produktområden med stor energianvändning och utsläpp av koldioxid. Till detta kommer dessutom andra växthusgasutsläpp, som metan från djurhållningen, utsläpp av lustgas från produktion av mineralgödsel och kvävegödsling av åkermark.
Skillnad på kött och kött
Att äta mindre kött är ett vanligt råd som minskar utsläppen, men tänk på att det är skillnad på kött och kött. Nötkött ger högst utsläpp – inte ens om du äter kyckling sju dagar i veckan blir utsläppen lika höga som vid en portion nötkött. Nötboskap är dock goda landskapsvårdare och viktiga för den biologiska mångfalden. Djur som betar i svenska naturbeteshagar har lägre påverkan än konventionellt uppfödda nötdjur eftersom djuren är mindre foderkrävande och för att de gräsmarker som betas binder koldioxid.
Olika livsmedel, olika utsläpp
Tabellen nedan ger exempel på klimatpåverkan från olika livsmedel. Exemplen bygger på data från livscykelanalyser omräknade till utsläpp per portion och utgår både från enstaka analyser och sammanvägda data. Redovisade exempel för kött och fisk omfattar inte hela livscykeln utan enbart utsläpp från produktionen. Energi för transporter till förädlingsindustri, butik och till hemmet samt utsläpp från förvaring och tillagning tillkommer. Portionen för animalier avser fett- och benfritt kött respektive filead fisk.
Exempel på växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval |
|
Summa per år kg CO2e |
|
1 gång per vecka |
7 gånger per vecka |
| Nötkött från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 140 g |
120 |
870 |
| Nötkött från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 140 g |
170 |
1200 |
| Griskött, svenskt, 140 g |
35 |
250 |
| Kyckling, svensk, 140 g |
10 |
70 |
| Vildfångad torsk, 140 g |
50 |
370 |
| Odlad lax (Kanada), 140 g |
40 |
270 |
| Inlagd sill, 140 g |
15 |
110 |
| Vegetarisk ärtsoppa, 350 g |
2 |
11 |
| Bönor/kikärtor på burk, stor portion, 350 g |
9 |
60 |
| Äpplen, Sverige, 150 g |
1 |
4 |
| Äpplen, Frankrike, 150 g |
2 |
14 |
| Äpplen, Nya Zeeland, 150 g |
4 |
28 |
| Svinn livsmedel, exkl dryck, 1,3–2 kg svinn per vecka |
|
140–200 |
Exempel på beräknade växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval i kg koldioxidekvivalenter per år. Portionerna avser fett och benfri köttråvara respektive rå fiskfilé (Lagerberg Fogelberg (2008), Ziegler (2008), Sonesson (2008) och WRAP (2008).