Den svenska klimatpolitiken innehåller både mål, nationella styrmedel och styrmedel som är gemensamma för hela EU. Åtgärder och styrmedel har införts och skärpts successivt sedan 1990-talets början genom beslut inom energi-, transport-, miljö- och skattepolitikens områden. Regeringen vill nu öka takten i omställningsarbetet med sikte på att Sverige ska bli oberoende av fossil energi. Arbete med en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp år 2050 pågår.
Den nuvarande klimatpolitiken kommer till uttryck i de två propositionerna "En sammanhållen klimat- och energipolitik" som antogs av riksdagen i juni 2009. Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. Tre handlingsplaner föreslås med syfte att nå en fossiloberoende transportsektor, främja förnybar energi och skapa förutsättningar för ytterligare energieffektivisering.
Förutom utsläppsmål för växthusgaser till 2020 föreslår regeringen mål och strategier om att:
- halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor
- Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi
- Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll
- 20 procent effektivare energianvändning år 2020
- 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020.
Utvecklingen sedan 1990
Utsläppen av växthusgaser i Sverige har sedan 1999 successivt minskat och legat under 1990 års nivå. År 2009, ett år påverkat av den ekonomiska krisen, var utsläppen cirka 60 miljoner ton växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) vilket är 17 procent under 1990 års nivå och 5 procent lägre än år 2008. Under 2010 återhämtade sig konjunkturen och dessutom var året kallt, detta medförde att utsläppen ökade igen. De totala utsläppen i Sverige var år 2010 66,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under perioden 1990-2010 har utsläppen dock minskat med cirka 9 procent, motsvarande 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar
Den svenska klimatstrategin lägger stark tonvikt vid generella ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt och utsläppshandel. Dessa har kompletterats med mer riktade styrmedel, till exempel teknikupphandling, information, differentierade fordonsskatter och investeringsbidrag. Lagstiftning främst inom avfallssektorn bidrar till minskade utsläpp. Investeringar som gjorts under tidigare decennier för att bygga ut fjärrvärmenät, kollektivtrafiksystem och koldioxidfri elproduktion i landet gör att vi idag har en infrastruktur som möjliggör låga växthusgasutsläpp jämfört med andra industrialiserade länder.
Färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050
Vid FN:s klimatkonferens i Cancun i Mexiko 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga koldioxidutsläpp. EU-kommissionen har tagit fram en färdplan för EU för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi till 2050. Syftet är att uppfylla målet att minska EU:s utsläpp med 80-95 procent till 2050.
Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Uppdraget ska genomföras i samråd med Energimyndigheten och andra myndigheter samt länsstyrelserna.
Underlaget till färdplanen ska inriktas på att beskriva hur visionen kan åstadkommas på ett kostnadseffektivt sätt i olika samhällssektorer och verksamheter.
Naturvårdsverket lämnade en delrapport den 31 januari 2012 om hur olika sektorer i samhället kan beröras. Uppdraget som helhet ska slutredovisas senast 1 december 2012.
Underlaget till färdplanen ska bland annat:
- redovisa utsläppsbanor inom olika sektorer fram till 2050 som följer av dagens klimatpolitik och scenarier för omvärldsutvecklingen.
- analysera behov av långsiktiga förändringar inom olika samhällssektorer.
- föreslå förändring i styrmedel för att visionen ska nås så kostnadseffektivt som möjligt.
- redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till 2050.
Enligt uppdraget ska även EU:s fortsatta arbete med att utveckla sektorsvisa strategier bevakas och detta arbete bör utnyttjas i möjligaste mån. Likaså bör andra länders arbete med att ta fram sådana färdplaner följas upp, i synnerhet bör goda exempel från andra EU-länder beaktas.
En central utgångspunkt för arbetet ska vara de senast tillgängliga vetenskapliga bedömningarna av hur de långsiktiga globala målen för minskade utsläpp kan nås.
Läs Naturvårdsverkets delrapport Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Rapport 6487 (pdf 1 MB)
Mer information
Regeringens webbplats om klimatet