Skydd och åtgärder för djur och växter
Åtgärdsprogram, Rödlistan och fridlysning är exempel på hur Naturvårdsverket och andra arbetar för att skydda hotade arter. Här kan du läsa om dessa och andra åtgärder för att skydda djur och växter.
-
-
Artskyddsförordningen reglerar skydd av djur och växter, deras livsmiljöer och olika verksamheter som hanterar hotade djur och växter.
-
-
Mer än 300 växt- och djurarter är fridlysta i hela landet. Här kan du läsa om vem som beslutar om fridlysning, vilket skydd det ger och vilka arter som är fridlysta.
-
-
Kunskap om vilka arter som minskar i antal eller utbredning är nödvändig för att vi ska veta var naturvårdsinsatser behövs. Kunskapen sammanställs av ArtDatabanken till Rödlistan för hotade arter.
-
-
Nu pågår en storsatsning för att bevara 500 hotade arter och naturtyper. Åtgärdsprogram tas fram och konkreta insatser har inletts. Till 2010 ska 210 åtgärdsprogram ha startats.
-
-
Det pågår en omfattande illegal handel med hotade djur och växter. Det finns också en laglig handel och för den krävs tillstånd och intyg. Här kan du läsa om vad som gäller.
-
-
Flera myndigheter har ansvar för den införsel av främmande arter som sker till Sverige. Naturvårdsverkets roll är bland annat att vägleda andra myndigheter i deras arbete. Här kan du läsa om vad vi och andra gör när det gäller främmande arter.
-
-
En genetiskt modifierad organism (GMO) är förändrad i arvsmassan på ett sätt som inte kan ske naturligt. Här kan du läsa om svenskt och internationellt arbete med GMO.
-
-
Utsättning av vilda växter och djur är en allt vanligare naturvårdsåtgärd. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning med råd och riktlinjer för vad man bör tänka på vid utsättning av vilda växt- och djurarter i naturen.
-
-
Att vilda djur blir sjuka och dör behöver inte vara ett tecken på något onormalt. Om många djur av en art drabbas kan det vara tecken på till exempel miljögifter eller en smittsam sjukdom.