Naturvårdsverket administrerar kväveoxidavgiften, som är ett ekonomiskt styrmedel med syfte att minska utsläppen och nå miljökvalitetsmålen om försurning, övergödning och frisk luft. Vi vägleder också om hur systemet ska hanteras.
Kväveoxidavgiften, NOx-avgiften, infördes 1992 för att minska utsläppen av kväveoxider från förbränningsanläggningar som producerar energi. Sedan avgiften introducerades har utsläppen av kväveoxid från de berörda anläggningarna kontinuerligt minskat, i förhållande till den energi som har producerats.
Syftet med avgiften
Utsläpp av kväveoxider från förbränning är ett globalt miljöproblem eftersom de ger sura regn och bidrar till övergödningen i sjöar, vattendrag och hav. Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att minska de svenska utsläppen. Även de svenska miljökvalitetsmålen innebär att de svenska utsläppen av kväveoxider ska minska. Idag ser vi att arbetet mot försurning börjar ge resultat, men för att nå miljökvalitetsmålen så behöver utsläppen av kväveoxider minska ytterligare.
Syftet med kväveoxidavgiften är att ge en ekonomisk drivkraft för verksamhetsutövarna att minska utsläppen. Systemet fungerar så att företagen betalar in en avgift som beror på hur mycket kväveoxider de släpper ut under året. Intäkterna av avgiften återbetalas sedan i förhållande till hur mycket energi som de producerat samma år. Vinnare i systemet är de som producerar energi med låga utsläpp.
Minskade utsläpp – lägre avgift
Förbränningsanläggningar med pannor som producerar mer än 25 GWh per år omfattas av kväveoxidavgiften. De som berörs deklarerar sina uppgifter varje år och skickar deklarationen till Naturvårdsverket.
Bildning och utsläpp av kväveoxider påverkas av förbränningsteknik och rökgasrening. Det innebär att de flesta anläggningar har en möjlighet att minska sina utsläpp och därmed minska sin avgift. En del anläggningar har också möjlighet att effektivisera sitt energiuttag och därmed öka sin tillgodoföring och bli en vinnare i systemet.
Naturvårdsverkets vägleder om kväveoxidavgiften
Du kan läsa mer om Naturvårdsverkets arbete med deklarationer och revisioner under Vägledning: ”Så här fungerar kväveoxidavgiften”. Där finns också aktuell lagstiftning och ett referensbibliotek.
Förutom dessa arbetsuppgifter arbetar vi med att klargöra tekniska frågor om mätningar och beräkningar. Många mätningar och beräkningar kan skötas på olika sätt och för att systemet ska fungera rättvist krävs vissa riktlinjer.
Naturvårdsverket sammanställer resultat och skriver rapporter. När det finns behov av det, ger vi förslag på hur kväveoxidavgiften kan förändras. Det arbetet gör vi på uppdrag av regeringen och resultaten publiceras som rapporter. I samband med sammanställningen av årligt resultat för alla anläggningar tar vi även fram årlig statistik.
Kontaktpersoner
Claes Englund, telefon: 010-698 12 03
Henrik Bjurström, telefon: 010-698 15 35
Kristoffer Molarin, telefon: 010-698 12 98
Mats Eriksson, telefon: 010-698 11 17
Patrycja Czok, telefon: 010-698 17 01
Vår gemensamma e-postadress: nox@naturvardsverket.se
Besöksadresser:
Forskarens väg 5, 831 40 Östersund
Virkesvägen 2, 120 30 Stockholm
Remissdokument
Naturvårdsverket skickade 2016 ut en remiss för att få in synpunkter på förslag till ändringar i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:6) om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.