Hållbara textilier

Det pågår ett omfattande arbete i Sverige, inom EU och internationellt för att bidra till att göra textilproduktionen och konsumtionen mer hållbar och för att skapa mer cirkulära flöden för textila material.

Textil är en värdefull resurs, människan behöver textilier för välbefinnande och livskvalitet. Foto: Artificial Photography Unsplash.

Dagens textilkonsumtion – ännu inte hållbar

Textil och modeindustrin är en resursintensiv och förorenande bransch där miljö- och hälsopåverkan är stor i alla delar av den textila värdekedjan, från produktion och konsumtion till avfallshantering.

Flöden av textil är globala. Exempelvis kan bomull odlas i Egypten, med konstgödsel som framställs i USA, för att därefter transporteras till Bangladesh för att spinnas till tråd. Tråden kanske vävs till tyg i Portugal och färgas i Indien för att slutligen sys ihop till ett par jeans i Italien innan de transporteras till Sverige för försäljning i butik.

I Sverige konsumerar vi cirka 14 kilo textil per person och år varav drygt 10 kilo kläder. Vi använder ett par jeans i genomsnitt cirka 240 gånger, medan en t-shirt används i snitt 30 gånger. När vi sedan tröttnar på våra textilier hamnar de ofta i soppåsen, men i bästa fall säljer eller lämnar vi textilier vidare till en aktör som samlar in textil.

År 2016 samlade ideella secondhandaktörer in över 38 000 ton textil och textilavfall. Av de textilier som lämnats som gåva till ideella organisationer säljs ungefär 20 procent vidare i organisationernas egna secondhandbutiker eller förmedlas till behövande i Sverige. Närmare 28 000 ton av det insamlade materialet säljs till sorteringsanläggningar utanför Sveriges gränser, där materialet sorteras och säljs vidare. Runt 70 procent återanvänds och över 20 procent materialåtervinns, framförallt till stoppning, isoleringsmaterial, trasor och kompositmaterial. Endast 2–3 procent av materialet återvinns till nya textilfibrer på den globala marknaden.

Resursintensiv produktion

Störst miljö- och klimatpåverkan sker i produktionsledet, eftersom produktionen kräver råvaror, vatten, energi och kemikalier och orsakar utsläpp till luft, mark och vatten. 80 procent av de totala klimatutsläppen från en textilprodukt som konsumeras i Sverige uppkommer i produktionsledet. Utsläpp som påverkar klimatet globalt.

Över 80 procent av de kläder och den hemtextil som säljs i Sverige produceras i länder utanför Sverige och EU:s gränser. Produktionen sker ofta i låglöneländer, där en stor del av tekniken är gammalmodig och miljölagstiftning och tillsyn kan vara bristfällig. Energiförsörjningen kommer ofta från fossila källor, exempelvis kol.

Inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion konstaterades att genom att fördubbla den aktiva livslängden i kombination med att använda förnyelsebar energi i produktionsledet kan den totala klimatpåverkan av svensk textilkonsumtion minska med hela 67 procent (beräknat på att användningen ersätter nyinköp). Mistras forskning pekar också på att det absolut mest avgörande valet för hur stor den totala miljöpåverkan av en produkt beror på hur produkten tillverkas, vilka behandlingsprocesser och vilken energi som används i produktionsledet etc. Valet av fiber har mindre betydelse för miljö och klimatpåverkan. Men å andra sidan kan val av fiber och material ha stor betydelse för möjligheterna att förlänga textiliers livslängd samt för möjligheterna till fiberåtervinning.

Att producera ett kilo ny textil ger upphov till:

  • Växthusgasutsläpp på mellan 10–40 kg koldioxidekvivalenter beroende på energislag och material.
  • Det krävs stora mängder vatten för att framställa textilier, uppskattningsvis mellan 7 000–29 000 liter vatten beroende på fiber och produktionsmetod. Detta är ett problem då textiltillverkningen till stor del sker i länder där det redan råder vattenbrist.
  • Kemikalieåtgången varierar mellan 1,5–6,9 kg kemikalier per kg producerad textil och varierar beroende på fiberslag och produktionsmetod. Kemikalier används i alla led av textiltillverkningen: vid odling, färgning och beredning av textilier och kan orsaka utsläpp av kemikalier till luft och vatten som påverkar både klimatet globalt och miljö och hälsa i produktionsländerna. I vissa fall kan farliga kemikalier finnas kvar i slutprodukten som når konsumenter i Sverige, till exempel i form av färgämnen.

Textilproduktionen bidrar till stora problem i flera textilproducerande regioner. Bristfällig tillgång till och användning av vattenreningsanläggningar i kombination med bristfällig hantering av process- och funktionskemikalier leder till att stora mängder förorenat vatten släpps ut. Utsläppen bidrar till övergödning och toxiska effekter i vatten och mark. Det finns exempel på områden i Kina och Indien där grundvattnet är förorenat av färg och beredningskemikalier och där färskvatten blivit en bristvara på grund av textilindustrin.

Naturvårdsverket har genomfört en problemanalys som beskriver ett marknadsmisslyckande i den textila värdekedjan från produktion, och konsumtion till avfallshantering. Problemanalysen finns i redovisningen av regeringsuppdraget Hantering av textil.

Svensk konsumtion bidrar till negativ miljöpåverkan

I Sverige ökade konsumtionen av textil i början av 2000-talet från 10,7 kilo till cirka 14 kilo textil per person och år. Därefter har konsumtionen planat ut och ligger i dag på en fortsatt hög nivå. År 2019 konsumerade varje svensk 13,7 kilo kläder och hemtextil, vilket innebär att omkring 141 100 ton kläder och hemtextil sattes på den svenska marknaden. I denna konsumtionsdata ingår enbart företagens import, inte privatpersoners import från annat EU-land.

Eftersom de faktiska miljökostnaderna inte är inkluderade i priset på textilen och arbetskraften för den är låg blir tillgången på nyproducerade och billiga textilier stor i Sverige. De senaste 20 åren har hushållens utgifter för inköp av kläder/textilier minskat, samtidigt som mängden inköpta textilier ökat med närmare 30 procent. Många konsumenter äger mer kläder och textilier än de använder och många plagg hänger oanvända i garderoben. Mer än hälften av den textil som slängs i restavfallet skulle ha kunnat användas längre tid.

Även textilanvändningen förbrukar resurser och ger utsläpp

I Sverige har vi en fördelaktig energimix som gör att användningsfasen inte bidrar till några större utsläpp av växthusgaser. Tvätt, tork- och strykning av textilier står för ungefär 3 procent av textiliernas totala klimatpåverkan enligt en studie från Mistra Future Fashion. Detta skiljer sig från andra EU-länder där användarfasen står för närmare 12,8 procent av den totala klimatpåverkan. Men miljön påverkas i samband med tvätt genom utsläpp till sjöar och hav, av tvätt- och sköljmedel, textilfibrer, mikroplaster och ämnen som textilierna är behandlade med.

Miljövinster nås med lång livslängd och återanvändning

Genom att öka den aktiva livslängden för textilier hos en eller genom flera användare kan textiliernas totala miljöpåverkan minska. En studie från Mistra Future Fashion visar att konsumenter i Sverige i dag använder textilier allt kortare tid. Exempelvis använder en svensk i genomsnitt en t-shirt 30 gånger och tvättar den 15 gånger under samma tid. Samma studie visar att genom att fördubbla antalet användningar till 60 gånger kan miljö och klimatpåverkan nästan halveras, förutsatt att den förlängda användningen ersätter ett nyproducerat plagg.

Att återanvända är bättre än att återvinna

Återanvändning är ur miljösynpunkt ett bättre alternativ än både fiber- och materialåtervinning eller förbränning med energiåtervinning. Det är viktigt att understryka att återvinning av textilfibrer aldrig som ensam åtgärd kan göra textilindustrin hållbar. Detta då fibertillverkningen endast står för en liten del av en textils totala miljö och klimatpåverkan (16 procent) och oavsett om återvunnen eller jungfrulig fiber används så kommer fibrer att behöva spinnas, vävas, stickas och färgas samt efterbehandlas innan det blir en färdig produkt. Dessutom krävs resurser i form av energi, kemikalier och vatten för att genomföra själva återvinningsprocessen från material till ny fiber, vilket i sig påverkar miljö och klimat negativt. Det innebär att återvunnen fiber minskar en produkts totala klimatpåverkan med mellan 5 och 10 procent jämfört med att använda jungfrulig fiber.

Återanvändning ger stor miljönytta oavsett om den sker i Sverige eller någon annanstans i världen.

Dagens återanvändning räcker ändå inte

Konsumenter gör sig av med textilier för att de är utslitna, urvuxna, trasiga, omoderna eller för att de helt enkelt har tröttnat på dem och/eller att garderoben är full. Hur konsumenter gör sig av med textilier beror på faktorer som vanor, kunskap, ekonomi och insamlingsmöjligheter.

De senaste åren har medvetenheten om textil som resurs ökat, det kan man se på ökad insamling hos frivilligorganisationer för återanvändning. År 2018 lämnade varje svensk 3,8 kilo textil till frivilliga organisationer för återanvändning, samma år köpte varje svensk 0,8 kilo begagnad textil i frivillig organisationernas secondhandbutiker. Samtidigt visar en studie som Naturvårdsverket låtit SMED genomföra att över hälften av de kläder och hemtextiler som återfinns i hushållens soppåsar är i sådant skick att de skulle kunna användas igen, det vill säga att de är hela och ej uttjänta.

Information om mer hållbar konsumtion av textilier

Det behövs insatser i alla delar av den textila värdekedjan för mer hållbar produktion och konsumtion. Både utbud och konsumtionsmönster behöver förändras. Företag och handel behöver erbjuda mer hållbara produkter och konsumenter behöver mer kunskap för att kunna efterfråga mer hållbara produkter och tjänster. De behöver även hantera sina textilier på ett sådant sätt att de håller länge och när de inte längre vill använda dem, eller när textiler är uttjänta, lämna in dem till återanvändning eller materialåtervinning istället för att slänga i soppåsen.

Naturvårdsverket fick ett regeringsuppdrag 2018 som handlade om att tillsammans med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen genomföra en informationsinsats för att öka kunskapen hos konsumenter för en mer hållbar konsumtion av textilier, genom till exempel ökad återanvändning och återvinning. Det resulterade i kampanjen Textilsmart som startade i september 2019 och som avslutas i början av april 2021. Sedan 2018 har det skett en tydlig förflyttning i både kunskap, attityder och beteenden vilket beskrivs närmre i slutredovisningen till regeringen.

Hållbara affärsmodeller

Att utveckla nya hållbara affärsmodeller är avgörande för att minska miljö och klimatpåverkan i den textila värdekedjan och bidra till en omställning mot cirkulära flöden. I Sveriges strategi för Cirkulär ekonomi, betonas särskilt vikten av att skapa incitament för företag att ställa om till affärsmodeller som är cirkulära. Regeringen har utlovat att i kommande handlingsplaner presentera konkreta styrmedelsförslag och åtgärder som ska bidra till att utforma lönsamma och cirkulära affärsmodeller. Åtgärder som ska öka företagens incitament att ställa om till mer cirkulära affärsmodeller samtidigt som konsumenternas intressen tillgodoses.

För att nå de globala hållbarhetsmålen behövs en palett av olika åtgärder där utvecklingen av nya hållbara och cirkulära affärsmodeller bidrar till att ge textila produkter en lång aktiv livslängd. Detta kan ske genom tidlös design och hög kvalitet eller genom att produkterna kan lagas eller uppdateras på nya sätt. Exempel på nya affärsmodeller är att hyra, dela, leasa och att återanvända hela kläder genom ökad secondhandförsäljning men också att uppgradera och att återvinna materialet i begagnad textil och textilavfall genom till exempel remake.

Naturvårdsverket har därför stöttat Re:textile III ett projekt för utveckling av hållbara affärsmodeller i samarbete med svenska textil och modeföretag. Naturvårdsverket har också stöttat och samarbetat med Nationellt F/ACT Movement. Konsumenters agerande är en viktig del av lösningen för omställningen till en mer hållbar textilkonsumtion genom att de efterfrågar mer hållbara varor och tjänster.

Dialog för en hållbar textil värdekedja

Naturvårdsverket har tillsammans med Kemikalieinspektionen drivit Dialog för en hållbar textil värdekedja med fokus på miljö och kemikalier, en treårig satsning i syfte att minska miljö- och hälsopåverkan i hela den textila värdekedjan från produktionen och konsumtionen till avfallshanteringen och bidra till resurseffektiva och giftfria kretslopp.

Avfallsförebyggande åtgärder och avfallshantering 

Avfall uppstår i andra länder vid produktionen, men också här i Sverige, vilket betyder att förebygger vi avfall i Sverige förebygger vi även att avfall uppkommer i andra länder.

Exempel på avfallsförebyggande åtgärder som kan förlänga en textils livslängd är att ge tröjan, som man inte vill använda längre, till en kompis eller kanske sälja den på nätet. Ett annat exempel är att lappa och laga dragkedjan på älsklingsbyxorna. Avfallsförebyggande åtgärder räknas inte som en avfallshanteringsåtgärd.

Att slänga textil är resursslöseri. I Sverige och Norden pågår ett intensivt arbete kring textil. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt Eu:s nya avfallsdirektiv.

Många samarbeten och forskning för en hållbar textilhantering

Naturvårdsverket deltar i flera samarbeten med inriktning på hållbara textilier och textilavfall, i Sverige och i Norden inom EU och internationellt.

10 YFP – Internationell satsning som initierats av FN för en mer hållbar konsumtion och produktion (10YFP)

Tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion- och produktion. Ramverket kallas 10YFP och Naturvårdsverket är så kallad fokalpunkt i Sverige och ska inspirera till handling genom att öka medvetenheten om behovet att ställa om och sprida goda exempel. Just nu pågår arbete med att införliva Hållbar textilkonsumtion som ett fokusområde inom programmet för Hållbara livsstilar.

Mer om hållbara textilier