Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till människans välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. Vi människor får nyttan antingen direkt, som när växter producerar syre. Eller genom en insats, som när vi bedriver jordbruk som ger livsmedel.
Att värdera ekosystemtjänster viktigt för framtiden
Att värdera ekosystemtjänster är inget särintresse utan angår de flesta. Genom att värdera tjänsterna synliggörs hur människans välfärd och livskvalitet är beroende av fungerande natur. Många värden reflekteras inte i marknadspriser vilket leder till att värdena sällan beräknas innan olika beslut tas. Till exempel kan den kyleffekt som vegetation har på omgivande luft inte köpas eller säljas på en marknad. Med hjälp av kunskapen kan politiker, organisationer och individer fatta mer medvetna beslut som påverkar vår framtida livskvalitet i en positiv riktning.
Satsning för att visa ekosystemtjänsternas värde
Under åren 2014 till 2017 driver Naturvårdsverket, tillsammans med flera aktörer, en satsning för att uppmärksamma värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster och deras betydelse för oss människor. Arbetet görs inom ett regeringsuppdrag och bidrar till att uppnå miljömålssystemets etappmål om biologisk mångfald och ekosystemtjänsternas värden.
Frågan står högt på FN:s dagordning
Att upptäcka naturens gratisarbete genom att se ekosystemtjänsterna kommer från ett akut behov av att återställa, skapa och stärka balansen i världens ekosystem.
Varför det är viktigt att åtgärda ekosystemens obalans? Människan har ensidigt brukat mark- och vattenresurser med fokus på de ekosystemtjänster som är mest synliga för oss som frukter och grödor från växtlighet eller trävirke från skog.
Ensidigheten har skapat obalanser som påverkar livsmöjligheterna negativt för växter, djur och organismer, alltså en negativ utveckling för det som kallas biologisk mångfald. Arter dör ut helt enkelt.
Obalansen ökar även en fortsatt snedvriden välfärd. Befolkningar i världens fattigare områden är mer direkt beroende av en biologisk mångfald för mat och till exempel medicinalväxter.
Haltande ekosystem och biologisk mångfald står tillsammans med klimatfrågan högst på FN:s lista över miljöproblem som mänskligheten behöver arbeta med mest intensivt för att förändra.