Begreppet ekosystemtjänster används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Som när växter renar luft, buskar dämpar buller, bin pollinerar grödor eller att vår hälsa ökar i naturen. Det är också att stadens gräsmattor renar regn- och snövatten från tungmetaller och skadliga partiklar eller att bakterier och maskar gör jorden bördig. Trots att tjänsterna är grunden i vår välfärd är de fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut.
Viktigt att värdera arbetet för framtiden
Att värdera ekosystemtjänster är inget särintresse utan angår flera beslutsfattare. Många värden reflekteras inte i marknadspriser vilket leder till att värdena sällan beräknas innan beslut tas. Till exempel kan den kyl- och reningseffekt som vegetation har på omgivande luft inte köpas eller säljas på en marknad. Med hjälp av kunskapen kan till exempel samhällsplanerare fatta mer medvetna beslut som påverkar den gemensamma livskvaliteten i och kring markområdet i en positiv riktning. Det kan gälla allt från hur din lokala förening hjälper bin till hur kommunen rustar sig för översvämningar.
Många arter behöver stärkas globalt
Att upptäcka naturens gratisarbete genom att se ekosystemtjänsterna kommer från ett akut behov av att återställa, skapa och stärka balansen i världens ekosystem.
Varför det är viktigt? Människan har ensidigt brukat mark- och vattenresurser med fokus på de ekosystemtjänster som är mest synliga som frukter, grödor och trävirke. Ensidigheten påverkar livsmöjligheterna negativt för växter, djur och organismer, alltså en negativ utveckling för det som kallas biologisk mångfald. Arter dör ut helt enkelt.
Obalansen ökar även en fortsatt snedvriden välfärd. Människor i världens fattigare områden är mer beroende av en biologisk mångfald för mat och till exempel medicinalväxter.
Haltande ekosystem och biologisk mångfald står tillsammans med klimatfrågan högst på FN:s lista över de miljöproblem som mänskligheten behöver arbeta med mest intensivt för att förändra.