Skyddsjakt
Det förekommer skador på fisket från säl. Sälar kan trasa sönder fiskeredskap och äta upp fisken i dem. Om förebyggande metoder inte räcker för att få ner skadorna för fisket kan Naturvårdsverket ge tillstånd till skyddsjakt på vikare, gråsäl och knubbsäl för att förebygga allvarliga skador.
Det finns två olika former av skyddsjaktsbeslut:
Beslut om skyddsjakt på Naturvårdsverkets initiativ
Skyddsjakt efter säl på Naturvårdsverkets initiativ får endast bedrivas efter sälar som befinner sig inom 200 meter från en plats där fiske bedrivs och där sälar orsakat skador på fiskeredskap eller tagit fångst från redskapen.
Besluten om skyddsjakt på eget initiativ vänder sig till samtliga som har behov av att skyddsjaga säl. Det går också bra att utföra skyddsjakten åt någon annan. När dessa beslut används krävs ingen ytterligare ansökan, dock är det viktigt att samtliga villkor i besluten följs. Besluten går att ta del av och läsa här på Naturvårdsverkets webbplats.
Skyddsjakt på myndighetens eget initiativ ger Naturvårdsverket möjlighet att förhindra allvarliga skador utan att någon först ansöker. Men precis som när det gäller all skyddsjakt så får Naturvårdsverket endast fatta denna typ av beslut om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Beslut om skyddsjakt efter ansökan från en enskild
Naturvårdsverket kan besluta om skyddsjakt på säl efter ansökan från enskild person. Ansökan om skyddsjakt på säl skickas till Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
När och var får man jaga?
När Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på eget initiativ gör man det genom att varje år ge en tilldelning i de län som är aktuella för skyddsjakt för respektive art. För samtliga arterna gäller att jakten avbryts när kvoten är fylld.
Jakttiderna för respektive art syftar till att ge så goda förutsättningar som möjligt för skyddsjakt samtidigt som hänsyn tas till sälarnas behov av ro under kutningstiden.
I enlighet med rådande beslut om skyddsjakt efter vikare och knubbsäl gäller följande jaktperioder för respektive art:
- Vikare: 1 maj – 31 januari
- Knubbsäl: 20 april – 19 april, med uppehåll mellan den 21 maj – 15 juli
Fiskodling
Naturvårdsverket beslut om skyddsjakt på eget initiativ tillåter inte skyddsjakt för att förhindra allvarliga skador vid fiskodling. För skyddsjakt vid fiskodling krävs ett separat beslut, som Naturvårdsverket beslutar om efter ansökan från enskild.
Licensjakt på gråsäl
Efter beslut från Naturvårdsverket är licensjakt efter gråsäl tillåten. Jakttiden för licensjakt efter gråsäl är fastställd till:
Sammanlagt får 2 000 gråsälar fällas i licensjakten och kvoten är gemensam för samtliga län med kust mot Östersjön.
Till skillnad mot skyddsjakt behöver licensjakten inte ske i direkt anslutning till en plats där sälar orsakat skada på fiskeredskap eller tagit fångst från redskapen. Licensjakten kan också användas för att skydda fiskodlingar som utsätts för skador.
Precis som vid skyddsjakt kan beslut om licensjakt endast fattas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Undantagna områden
Ingen skyddsjakt eller licensjakt efter säl får ske inom nationalparker. Inom andra skyddade områden (exempelvis sälskyddsområden, Natura 2000-områden eller naturreservat) är jakt bara tillåten om den kan ske utan hinder av de regler som gäller i dessa områden.
Jakt som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-områden kan enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken (1998:808) även kräva tillstånd ("Natura 2000-tillstånd"). Frågor om sådant tillstånd prövas av länsstyrelsen i aktuellt län.
Jakt i områden där sälforskarna räknar sälar får inledas först den 16 juni, när räkningen är över.
Tillåtna vapen och fångstmetoder
Naturvårdsverket har godkänt ett fångstredskap som monteras på en laxfälla i syfte att fånga gråsälar som går in i redskapet, Harmångers Maskin & Marin AB:s fångstanordning. Eftersom fångstredskapet fångar sälar som kommit en bit in i laxfällan tar den bara de individer som verkligen förstör för yrkesfisket.
- Vid skyddsjakt och licensjakt är det vid sidan av kulammunition av klass 1 även tillåtet att använda kulammunition av klass 2.
- Skyddsjakt och licensjakt får ske från stillaliggande båt med motorn på eller av i syfte att underlätta bärgning av fälld säl.