Det förekommer skador på fisket från säl. Sälar kan trasa sönder fiskeredskap och äta upp fisken i dem. Om förebyggande metoder inte räcker för att få ner skadorna för fisket kan Naturvårdsverket ge tillstånd till skyddsjakt på vikare, gråsäl och knubbsäl för att förebygga allvarliga skador, i detta fall för fisket.
Skyddsjakt är den enda tillåtna jaktformen för säl. Det finns två olika former av skyddsjaksbeslut:
- Beslut om skyddsjakt på Naturvårdsverkets initiativ.
- Beslut om skyddsjakt efter ansökan från en enskild.
När Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på eget initiativ gör man det genom att varje år ge en tilldelning i aktuella län. Ingen jakt tillåts i de 29 områden där sälforskarna räknar säl, och inte heller i vissa skyddade områden.
Ansökan från enskild person om skyddsjakt på säl skickas till Naturvårdsverket.
Vilka regler gäller för jakt på säl?
Skyddsjakt på säl på Naturvårdsverkets initiativ
Naturvårdsverket fattar enbart beslut om skyddsjakt på eget initiativ när det gäller gråsäl, inte knubbsäl. Skyddsjakten grundar sig på förvaltningsplanen för gråsäl. Nu finns ungefär 30 000 gråsälar i Östersjön. För 2013 har Naturvårdsverket beslutat att högst 230 gråsälar får fällas under skyddsjakt i län längs Östersjökusten.
Skyddsjakt på gråsäl tillåts inte i Blekinge län, delar av Kalmar län, Gotlands län och Skåne län. Där är inte skadorna på fisket tillräckligt omfattande för att motivera ett generellt beslut. Men Naturvårdsverket behandlar ansökningar från enskilda i dessa områden. Om man vill bedriva skyddsjakt i skyddade områden krävs särskilt tillstånd från länsstyrelsen.
Skyddsjakt på myndighets initiativ ger Naturvårdsverket möjlighet begränsa gråsälspopulationen något för att kunna förebygga allvarliga skador utan att någon först ansöker. Men precis som när det gäller all skyddsjakt så får Naturvårdsverket endast fatta denna typ av beslut om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Skyddsjakt på knubbsäl
Knubbsäl är vanligast på västkusten. Fiskare som har problem med knubbsäl kan ansöka om skyddsjakt. Det finns inget motsvarande beslut om skyddsjakt på knubbsäl som det finns för gråsäl. Det beror på att ålfisket upphört och skador av säl på annat fiske är små. Grunderna för skyddsjakt är att det ska finnas risk för allvarlig skada och inte finnas någon annan lämplig lösning. Naturvårdsverket kommer att följa utvecklingen av knubbsälens skador på fisket under året tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten.
Skyddsjakt på säl på enskilds initiativ
Enligt jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om skyddsjakt på stora rovdjur och däribland säl efter ansökan från enskild person.
Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Utredning om licensjakt på säl pågår
Naturvårdsverket utreder på regeringens uppdrag om ytterligare en jaktform – licensjakt – kan bli aktuell vid förvaltningen av säl. Utredningen väntas vara klar 1 juli 2013.
Tillåtna vapen och fångstmetoder
Naturvårdsverket har godkänt ett fångsredskap som monteras på en laxfälla för att fånga gråsäl som går in i redskapet, Harmångers Maskin & Marin AB:s fångstanordning. Eftersom fångstredskapet fångar sälar som kommit en bit in i laxfällan tar den bara de individer som verkligen förstör yrkesfisket.
Fångstredskapet ska arrangeras så att det finns ett utrymme på minst 30 centimeter mellan vattenytan och fångstutrymmets tak. Annars får sälen ingen luft. Fångstredskapet måste vittjas varje dag.
Utvecklingen av sälsäkra fiskeredskap och fiskemetoder pågår.
Vid skyddsjakt på säl så ska man jaga med ammunition av klass 1.
När får man jaga?
Vid skyddsjakt på gråsäl med länsvisa tilldelningar beslutades att jakt får ske från och med 20 april. I enskilda beslut kan jakttiden anpassas till när skadorna uppstår vid de skadedrabbade fiskeredskapen.