Det förekommer skador på fisket från säl. Sälar kan trasa sönder fiskeredskap och äta upp fisken i dem. Om förebyggande metoder inte räcker för att få ner skadorna för fisket kan Naturvårdsverket ge tillstånd till skyddsjakt på vikare, gråsäl och knubbsäl för att förebygga allvarliga skador.
Skyddsjakt är den enda tillåtna jaktformen för säl. Det finns två olika former av skyddsjaksbeslut:
- Beslut om skyddsjakt på Naturvårdsverkets initiativ.
- Beslut om skyddsjakt efter ansökan från en enskild.
När Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på eget initiativ gör man det genom att varje år ge en tilldelning i aktuella län. Ingen jakt tillåts i de 29 områden där sälforskarna räknar säl, och inte heller i vissa skyddade områden.
Ansökan från enskild person om skyddsjakt på säl skickas till Naturvårdsverket.
Vilka regler gäller för jakt på säl?
Skyddsjakt på säl på Naturvårdsverkets initiativ
Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt på eget initiativ när det gäller gråsäl och knubbsäl. Skyddsjakten grundar sig på förvaltningsplanerna för respektive art. Nu finns ungefär 30 000 gråsälar i Östersjön. För 2014 har Naturvårdsverket beslutat att högst 230 gråsälar får fällas under skyddsjakt i län längs Östersjökusten. På västkusten uppgår knubbsälspopulationen till minst 17 000 sälar. Naturvårdsverket har beslutat om skyddsjakt efter 90 knubbsälar.
Skyddsjakt på gråsäl är tillåten längs hela östersjökusten inklusive Gotlands, Skåne, samt i Västerviks, Oskarshamns, Mönsterås och Borgholms kommuner i Kalmar samt i Blekinge området väster om sydligaste spetsen på Torhamns udde. Om man vill bedriva skyddsjakt i skyddade områden krävs särskilt tillstånd från länsstyrelsen.
Skyddsjakt på myndighets initiativ ger Naturvårdsverket möjlighet begränsa sälpopulationerna något för att kunna förebygga allvarliga skador utan att någon först ansöker. Men precis som när det gäller all skyddsjakt så får Naturvårdsverket endast fatta denna typ av beslut om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Skyddsjakt på säl på enskilds initiativ
Enligt jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om skyddsjakt på stora rovdjur och däribland säl efter ansökan från enskild person.
Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Utredning om licensjakt på säl
Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag utrett om licensjakt på säl kan bli aktuell. Vi kom fram till att det är möjligt.
Regeringsuppdraget
Tillåtna vapen och fångstmetoder
Naturvårdsverket har godkänt ett fångsredskap som monteras på en laxfälla för att fånga gråsäl som går in i redskapet, Harmångers Maskin & Marin AB:s fångstanordning. Eftersom fångstredskapet fångar sälar som kommit en bit in i laxfällan tar den bara de individer som verkligen förstör yrkesfisket.
Fångstredskapet ska arrangeras så att det finns ett utrymme på minst 30 centimeter mellan vattenytan och fångstutrymmets tak. Annars får sälen ingen luft. Fångstredskapet måste vittjas varje dag.
Utvecklingen av sälsäkra fiskeredskap och fiskemetoder pågår.
Vid skyddsjakt på säl så ska man jaga med ammunition av minst klass 2.
När får man jaga?
Jaktperioden för de båda arterna varierar, beroende på deras olika vanor. Gråsäl får jagas från mitten av april och knubbsälen från 1 maj, med ett uppehåll under sommaren. Båda arterna får jagas fram till årsskiftet eller tills tilldelningen fyllts.