Det förekommer skador på fisket från säl. Sälar kan trasa sönder fiskeredskap och äta upp fisken i dem. Om förebyggande metoder inte räcker för att få ner skadorna för fisket kan Naturvårdsverket ge tillstånd till skyddsjakt på vikare, gråsäl och knubbsäl för att förebygga allvarliga skador.
Skyddsjakt är den enda tillåtna jaktformen för säl. Det finns två olika former av skyddsjaksbeslut:
- Beslut om skyddsjakt på Naturvårdsverkets initiativ
- Beslut om skyddsjakt efter ansökan från en enskild
Ansökan från enskild person om skyddsjakt på säl skickas till Naturvårdsverket.
Vilka regler gäller för jakt på säl?
Skyddsjakt efter säl på Naturvårdsverkets initiativ
När Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt gällande vikare, gråsäl och knubbsäl grundar sig besluten på förvaltningsplanerna för respektive art.
Skyddsjakt på myndighetens eget initiativ ger Naturvårdsverket möjlighet att förhindra allvarliga skador utan att någon först ansöker. Men precis som när det gäller all skyddsjakt så får Naturvårdsverket endast fatta denna typ av beslut om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Skyddsjakt efter säl på Naturvårdsverkets initiativ får enligt besluten endast bedrivas efter sälar som befinner sig inom 200 meter från en plats där fiske sker och där sälar orsakat skador på fiskeredskap eller tagit fångst från redskapen.
Skyddsjakt efter säl på enskilds initiativ
Enligt jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om skyddsjakt på stora rovdjur och däribland säl efter ansökan från enskild person.
Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Utredning om licensjakt på säl
Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag utrett om licensjakt på säl kan bli aktuellt och kom fram till att det är möjligt att införa.
Tillåtna vapen och fångstmetoder
Naturvårdsverket har godkänt ett fångsredskap som monteras på en laxfälla för att fånga gråsäl som går in i redskapet, Harmångers Maskin & Marin AB:s fångstanordning. Eftersom fångstredskapet fångar sälar som kommit en bit in i laxfällan tar den bara de individer som verkligen förstör yrkesfisket.
- Utvecklingen av sälsäkra fiskeredskap och fiskemetoder pågår
- Vid skyddsjakt på säl så ska man jaga med ammunition av minst klass 2
När och var får man jaga?
När Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på eget initiativ gör man det genom att varje år ge en tilldelning i de län som är aktuella för skyddsjakt för respektive art. För samtliga arterna gäller att jakten avbryts när kvoten är fylld.
Jakttiderna för respektive art syftar till att ge så goda förutsättningar som möjligt för skyddsjakt samtidigt som hänsyn tas till sälarnas behov av ro under kutningstiden.
I enlighet med besluten om skyddsjakt gäller följande jaktperioder för respektive art:
- Vikare: 1 maj – 31 januari
- Gråsäl: 20 april – 31 januari
- Knubbsäl: 20 april – 19 april, med uppehåll mellan den 21 maj – 15 juli
Vidare får ingen skyddsjakt efter säl ske inom nationalparker. Inom andra skyddade områden (exempelvis sälskyddsområden, Natura 2000-områden eller naturreservat) är skyddsjakt bara tillåten om den kan ske utan hinder av de regler som gäller i dessa områden. Länsstyrelsen i aktuellt län kan lämna information om var sådana områden finns och vilka regler som gäller där. Skyddsjakt i områden där sälforskarna räknar sälar för först inledas den 16 juni, när räkningen är över.
Fiskodling
Naturvårdsverket beslut om skyddsjakt på eget initiativ tillåter inte skyddsjakt för att förhindra allvarliga skador vid fiskodling. För skyddsjakt vid fiskodling krävs ett separat beslut, som Naturvårdsverket beslutar om efter ansökan från enskild.