Ekosystemtjänster i miljöbedömningar

Enkla tips och exempel för att integrera ekosystemtjänstperspektiv i miljöbedömning.

Vägledning

Målgrupp

  • Plan- och programupprättare,
  • verksamhetsutövare,
  • konsulter och
  • länsstyrelser

Även de som berörs av en plan, ett program, en verksamhet eller åtgärd, för vilken en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, kan ha nytta av informationen.

Så här kan ekosystemperspektivet integreras i miljöbedömning

Om det i miljöbedömningen framkommer att miljöeffekter på ekosystem kan uppstå ska effekter på ekosystemtjänster bedömas och beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 

Naturvårdsverket har tagit fram en förenklad vägledning om hur ekosystemtjänstperspektivet kan integreras i miljöbedömning.

Vi har delat upp vägledningen i miljöbedömning för verksamheter och åtgärder respektive miljöbedömning för planer och program.

Förbättra och bredda miljöbedömningen med ekosystemtjänster

Det är viktigt att tidigt i miljöbedömningen ha ett ekosystemtjänstperspektiv eftersom det kan synliggöra värden som inte alltid framgår av skriftliga planeringsunderlag exempelvis kommunala grönplaner, genomförda inventeringar eller sammanställningar av juridiskt skyddade områden. Det kan till exempel gälla värden knutna till vardagslandskapet.

Ekosystemperspektiv kan visa på samband i tid och rum mellan mänskliga aktiviteter, påverkan på miljön och påverkan på mänskligt välbefinnande. Att synliggöra sådana samband tidigt sparar tid och kan minska risken för besvärliga omtag i processen.

Kommunikation kring ekosystemtjänster har också potential att få fler människor att komma till tals och känna sig delaktiga i miljöbedömning och beslutsprocess.

Vi har samlat ett par exempel som visar hur olika aktörer har lyft in ekosystemtjänstperspektivet i miljöbedömning. Exemplen är framtagna med de regler för miljöbedömning som gällde fram till den 1 januari 2018, varför äldre processbegrepp etc. används i exemplen.

Exempel på hur andra gjort:
Processen specifik miljöbedömning (för verksamheter och åtgärder)

Beslut om betydande miljöpåverkan

Exempel på hur länsstyrelsen kan lyfta fram ekosystemtjänster i beslut om betydande miljöpåverkan

Redovisning i miljökonsekvensbeskrivning för verksamhet

Ekosystemtjänster kan beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen - antingen invävt i redovisning av olika miljöaspekter eller som separat avsnitt. Detta exempel visar på en relativt enkel separat redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen.

Yttrande över ansökan med miljökonsekvensbeskrivning

I yttrande under samrådsskedet eller efter kungörelse av ansökan med miljökonsekvensbeskrivning kan ekosystemperspektivet lyftas av berörda.

Exempel på hur andra gjort: 
Processen strategisk miljöbedömning (för planer och program)

Kartläggning av ekosystemtjänster

Inledningsvis i miljöbedömning behövs en kartläggning, det vill säga att ekosystemtjänster identifieras. Flera kommuner har tagit fram geografiska kartläggningar av ekosystemtjänster. Detta exempel visar en kartläggning och inledande analys av ekosystemtjänster inför arbetet med översiktplan.

Undersökning av betydande miljöpåverkan

Exempel på hur en kommun i sin mall för undersökning av detaljplans miljöpåverkan lyft in ekosystemtjänstfrågor med målsättning att tidigt och tydligt lyfta fram en plans möjliga påverkan på ekosystemtjänster.

Avgränsningssamråd

Exempel på hur plan-/programupprättaren, i underlag för avgränsningssamråd, kan beskriva hur ekosystemtjänster kommer in i arbetet med miljöbedömningen.

Samrådsyttrande över plan med miljökonsekvensbeskrivning

I yttrande under avgränsningssamråd, i samrådet av planen/programmet med miljökonsekvensbeskrivning kan ekosystemperspektivet lyftas av berörda.

Lagstiftning

Begrepp

Miljöbedömning

Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Undersökning

Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.

Strategisk miljöbedömning

Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.

Specifik miljöbedömning

En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som

innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.

Miljökonsekvensbeskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning

Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Bakgrund

Bakgrund

Varför ett nytt 6 kapitel i miljöbalken?

Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.

Vilka är de stora förändringarna?

Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.

När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.

Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.

*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Sidan senast uppdaterad: 5 juli 2018Sidansvarig: Åsa Wisén