Geografiska informationssystem (GIS) kan användas för att presentera, beskriva och motivera bedömningar som görs inför och under miljöbedömningar.
Naturvårdsverket vägledning om GIS i miljöbedömning syftar till att öka och underlätta användningen av relevant geografisk information i miljöbedömningar.
Visualisering
En siktanalys kan göras för att ta reda på varifrån nya byggnader eller andra förändringar i landskapet kommer att synas. Det kan till exempel vara relevant vid planering av nya vindkraftverk som ett komplement till fotomontage. Siktanalysen ger då underlag för att beskriva hur vindkraftsparken kan komma att påverka omgivningen visuellt.
Exempel på siktanalys
Följande beskrivning utgår från en analys vid en planerad vindkraftsetablering. Motsvarande arbetssätt kan användas för andra typer av etableringar.
Frågeställningen i det här exemplet är från vilka områden i det omgivande landskapet som en vindkraftspark kan komma att synas. En siktanalys kan ge en uppfattning om den visuella påverkan för ett stort område och kan vara ett underlag för att välja punkter för fotomontage.
En siktanalys tar hänsyn till topografin och annat i terrängen som utgör hinder för siktlinjer. Det kan till exempel vara höga byggnader och även vegetationens siktpåverkan kan läggas in i en siktanalysen.
Värt att komma ihåg är att skogsavverkning kan innebära att sikten på vissa platser förändras under till exempel en vindkraftsparks driftsperiod. Sikten kan också förändras mellan olika årstider eftersom lövskog skymmer sikten mer under sommaren än under vinterhalvåret.
Metoden för att analysera från vilka områden i landskapet som vindkraftsparken skulle synas kan förenklat beskrivas av följande två steg:
- Ange hur högt vindkraftverket är och från vilken höjd över marken vindkraftverket betraktas (det vill säga gör antagande om betraktarens ögonhöjd).
- Beräkna från vilka områden i det omgivande landskapet hela eller delar av vindkraftsparken skulle bli synliga genom att använda en modell för siktanalys (viewshed) (se nedan bild).
Utöver ovanstående kan det vara relevant att analysera siktförhållandena från särskilt känsliga blickpunkter, exempelvis kulturmiljöer. Analyser av sådana känsliga blickpunkter är relevanta att göra även inom skogsmiljöer eftersom vegetation inte skymmer året om. Siktanalysen går att kombinera med andra analysverktyg som exempelvis buffertanalys.
- Bild A: Marktäckekarta. Skogsmark visas i gröna nyanser, åkermark i ljusgult, exploaterad mark i grått samt svart och sötvatten i blått.
- Bild B: Höjdmodell. Hög höjd visas i brunt, lägre höjd i gult och grönt.
- Bild C: Objekthöjd. Visas med starkare grön nyans för de objekt som reser sig högt över markytan.
- Bild D: Siktanalys. Vindkraftverk (svarta stjärnor) är synliga från de rosa ytorna.