Vägledning
Vägledningen riktar sig till
- aktörer som berörs av miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken.
Geografiska informationssystem (GIS) kan användas för att presentera, beskriva och motivera bedömningar som görs inför och under miljöbedömningar.
Naturvårdsverket vägledning om GIS i miljöbedömningar syftar till att öka och underlätta användningen av relevant geografisk information i miljöbedömningar.
GIS för att samla in och presentera fältobservationer
Resultat från olika typer av fältundersökningar behövs ofta inför och under en miljöbedömning. Det kan exempelvis vara undersökningar av mark- eller vattenföroreningar, naturvärdesinventeringar, artobservation, mätningar av trafikflöden eller luftkvalitet. Oavsett om man använder information från befintliga kartläggningar eller gör egna inventeringar behöver observationerna sammanställas.
Ibland kan mönster synas i fältobservationernas resultat bara genom att de markera ut i en karta. Ibland kan ytterligare analyser krävas för att observationerna ska bidra till kunskap om miljöförhållanden eller miljöeffekter.
Fältobservationer kan till exempel användas som underlag för spridnings-, nätverks- eller täthetsanalyser när det gäller ekologiska samband eller för analyser avseende föroreningar. De kan också vara ett underlag vid hydrologiska analyser eller analyser av bullerspridning.
Bakgrund
Bakgrund
Varför ett nytt 6 kapitel i miljöbalken?
Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.
Vilka är de stora förändringarna?
Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.
När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.
Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.
*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.