Geografiska informationssystem (GIS) kan användas för att presentera, beskriva och motivera bedömningar som görs inför och under miljöbedömningar.
Naturvårdsverket vägledning syftar till att öka och underlätta användningen av relevant geografisk information i miljöbedömningar.
Buffertanalyser
Buffertanalyser görs för att ta reda på information om ett område som ligger inom ett bestämt avstånd från en punkt, linje eller yta. En buffertanalys kan exempelvis svara på hur många som bor eller hur stor areal av en viss naturtyp som finns inom ett visst avstånd från en planerad verksamhet.
Här ges två exempel på när man kan använda buffertanalyser i miljöbedömningar. Exemplen rör avstånd till rekreationsområde respektive trafikflöden, men principen är densamma även för andra frågor.
Avstånd till rekreationsområde
Analyser av miljöeffekter avseende friluftslivsförutsättningar kan ta utgångspunkt i regionala och lokala kartläggningar, analyser och planer för friluftslivet. Ett områdes värde för friluftslivet beror av flera saker. Bland annat har det betydelse hur lämpligt det är för en eller flera aktiviteter och hur tillgängligt och nåbart området är för olika grupper av användare. Området kan också ha ett värde som exempelvis symbol, kunskapskälla eller tyst miljö.
- Länk till vägledning om kartläggning av områden värdefulla för friluftslivet: https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Friluftsliv/Kartlagga-naturomraden/?id=23722
Ett första steg i att börja analysera tillgänglighet och nåbarhet kan vara att göra en buffertanalys för att ta reda på hur många personer som bor eller till exempel går i skola eller förskola inom ett visst avstånd från ett rekreationsområde. Det kan tillsammans med andra underlag och fältbesök utgöra ett viktigt stöd i bedömningen av ett områdes betydelse för friluftsliv.
Tillvägagångssättet är att skapa ”buffertzoner” runt det avgränsade rekreationsområdet. Analysen kan med fördel göras flera gånger med ett par olika avstånd. Med hjälp av befolkningsdata som visar var människor bor kan därefter en överlappsanalys mellan befolkningsdata och det buffrade området svara på hur många som bor inom de bestämda avstånden, se nedan bild. Hur tillgängligt ett rekreationsområde är beror på många faktorer utöver avståndet. Analysen kan förfinas genom att använda restid (med kollektivtrafik eller med bil), gång- och/eller cykelavstånd istället för fågelavstånd. Det kan även vara nödvändigt att lägga till barriärer, till exempel kraftiga höjdskillnader eller vägar och järnvägar. Det är också viktigt att beakta att olika befolkningsgrupper har olika möjligheter att ta sig till ett område. Vägledning kring tillgång, tillgänglighet och kvalitet som grund för friluftsliv finns bland annat i Naturvårdsverkets vägledning om hur friluftsliv kan beaktas i handlingsplaner för grön infrastruktur.
Trafikflöden
I miljöbedömningar ingår ofta att ta fram prognoser av hur trafikflödet kommer påverkas av planen eller verksamheten Förändringar i trafikflöden kan ske för såväl gods- som persontrafik och förändringar kan vara olika stora för olika trafikslag (till exempel cykel, personbil och kollektivtrafik). Förändringarna kan vara begränsade till ett projekts byggtid eller ske när projektet är färdigställt (exempelvis när ett nytt bostadsområde är inflyttat).
För att underlätta förståelsen av hur stor en förändring i trafikflöden är kan det vara intressant att relatera en framräknad trafikprognos till nulägets trafikflöde. På Trafikverkets hemsida finns uppgifter om medeldygnsflöden och årsdygnstrafik, det vill säga det genomsnittliga trafikflödet per dygn, under ett år, för det statliga vägnätet. Kommunen har ofta motsvarande uppgifter om trafik på sina vägar. Med hjälp av sådan och liknande information rörande exempelvis gång-, cykel- eller spårtrafik för relevant infrastruktur, kan en trafikflödeskarta skapas. De begränsningar som finns i trafikinformationen bör framgå av beskrivningen av analysen.
Ett sätt att illustrera trafikflöden i en kartbild är att buffra olika infrastruktursträckor med olika avstånd beroende på storleken på infrastrukturens trafikflöde så att en kraftigt trafikerad delsträcka visas bredare på en kartbild än en glest trafikerad. Genom att illustrera trafikflöden för nuläge, framskrivet nuläge, olika lokaliserings- eller utformningsalternativ, projektets byggtid och tiden efter projektets byggtid kan förståelsen för skillnader i trafikflöden och därtill kopplade miljöeffekter underlättas. Det här kan vara relevant att göra både för årsdygnstrafikflödet och för högsta medeldygnstrafikflödet.
I bilden nedan visas ett exempel på en illustration av hur årsdygnstrafiken beräknas skifta för en vägsträcka. För större utredningar behövs mer komplicerade trafikprognoser än vad som beskrivs här. Trafikverket har riktlinjer för hur dessa kan tas fram.
Det är viktigt att vid användning av illustrationer som den ovan att påminna läsaren om att det inte är för alla miljöeffekter som det finns ett direkt samband mellan miljöeffektens storlek och trafikflödets storlek. Bullerstörningen från en bilväg ökar till exempel inte till det dubbla om biltrafiken ökar med det dubbla. Utsläppen till luft är dock en miljöeffekt som kan dubbleras med dubblerad trafik givet att fördelningen mellan trafikslag, bränsle- och fordonsval antas vara densamma.
Det är alltid viktigt att vara transparent med vad som visas på en karta och hur analyserna är gjorda, vad de baseras på och vad läsaren därför kan vänta sig att kartan faktiskt visar.