Om en miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas ska en bedömning av behovet av att upprätta ett åtgärdsprogram göras av Naturvårdsverket. Berörd länsstyrelse eller kommun ska därefter ta fram ett åtgärdsprogram.
Syftet med åtgärdsprogram är att lägga fast de mest kostnadseffektiva och i övrigt mest lämpade åtgärder och styrmedel som kommuner och myndigheter ska vidta så att normerna följs inom utsatt tid, eller om tiden redan passerat – snarast möjligt.
Genom sitt breda tillämpningsområde kan åtgärdsprogrammen omfatta alla myndigheter och kommuner som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Rätt tillämpade leder programmen till effekter som innebär att ett antal samhällsaktörer bidrar till att normerna följs.
Åtgärdsprogram ska omprövas vid behov, och minst vart sjätte år.
De normer som har visat sig vara svårast att följa är normerna för partiklar (PM10) och kvävedioxid. Dessa skulle ha varit uppfyllda före år 2005 respektive år 2006. Trafiken har visat sig vara den största orsaken till de för höga halterna i utomhusluften. Hittills har drygt tio åtgärdsprogram tagits fram.
När ska åtgärdsprogram tas fram?
Om kontrollen av utomhusluften visar att en miljökvalitetsnorm kan antas komma att överskridas ska kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Uppgifter enligt 34-35 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2016:9) ska redovisas. Naturvårdsverket utreder därefter behovet av åtgärdsprogram. Om bedömningen görs att åtgärdsprogram behövs är det som huvudregel den berörda länsstyrelsen eller kommunen som ska ta fram och fastställa programmet, se 30 samt 31–32 §§ luftkvalitetsförordning 2010:477. Vid oenighet kan frågan överlämnas till regeringen.
Om åtgärdsprogram redan finns, behöver förnyad underrättelse inte ske vid upprepat överskridande.
Vad ska ett åtgärdsprogram omfatta?
Enligt 5 kapitlet miljöbalken och 6 § luftkvalitetsförordning 2010:477 ska åtgärdsprogrammet omfatta:
- underlag om halter, källor, effekter av redan vidtagna åtgärder med mera
- de åtgärder som kommuner och myndigheter behöver vidta för att angivna miljökvalitetsnormer ska kunna följas
- vilka kommuner och myndigheter som ska vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda
- fördelning av krav på förbättring mellan olika källor
- den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bidrar till att normen följs (enbart för gränsvärdesnormer enligt 5 kapitlet 2 § punkt 1 miljöbalken)
- en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt
- hur kommuners och myndigheters kostnader för åtgärderna ska finansieras
- ett samrådsförfarande med samrådsredovisning.
Åtgärdsprogrammet kan även behöva en miljöbedömning enligt 6 kapitlet miljöbalken.
När åtgärdsprogrammet har fastställts ska tillämpliga uppgifter i Bilaga 7 i föreskrifterna (NFS 2016:9) redovisas till Naturvårdsverket. Det är därför lämpligt att även ha detta i åtanke under framtagandet.
Programmet ska finnas tillgängligt på internet och det ska vara möjligt att följa genomförandet av det.
Beslutade och föreslagna åtgärdsprogram
- Göteborg (zipfil, 73 kB)
- Göteborgsregionen (zipfil, 11 MB)
- Helsingborg (zipfil, 2 MB)
- Jönköping (zipfil, 8 MB)
- Linköping (zipfil, 6 MB)
- Luleå (zipfil, 15 MB)
- Malmö (zipfil, 6 MB)
- Norrköping (zipfil, 9 MB)
- Skellefteå (zipfil, 10 MB)
- Stockholms län 2004 (zipfil, 15 MB)
- Stockholms län 2012 (zipfil, 5 MB)
- Sundsvall (zipfil, 38 MB)
- Umeå 2009 (zipfil, 1 MB)
- Umeå 2015 (zipfil 16 MB)
- Uppsala 2006 (zipfil, 642 kB)
- Uppsala 2015 (zipfil, 13 MB)
- Örnsköldsvik (zipfil, 13,5 MB)
Avslutade åtgärdsprogram
För tre åtgärdsprogram har det beslutats att arbetet med åtgärdsprogramet är klart och att miljökvalitetsnormen bedöms följas.Följande åtgärdsprogram är avslutade: