Den här webbsidan är en del i Naturvårdsverkets vägledning om att ta fram en kommunal friluftslivsplan – en process i sex steg. Alla steg, 1–6, samt fakta och råd finns i menyn. Lagstiftning, referenser och bakgrund hittar du i flikarna ovan.
Tydligt styrdokument som integreras i översiktsplanen
För att friluftslivsarbetet ska få genomslagskraft och beaktas i fysisk planering behöver den integreras i översiktsplanen. Friluftslivsplanen behöver ha tydliga ställningstaganden så att den ger stöd i avvägningar i den fysiska planeringen. Ställningstaganden, mål och åtgärder behöver vara framtagna i breda samverkansprocesser i syfte att skapa en bred förankring.
Tydliga mandat från ledningen
En viktig framgångsfaktor är ett tydligt mandat från kommunledningen för att få arbeta med frågan. Genom att visa på effekten och värdet av natur för friluftslivet kan politiker och ledningen få kunskap och förståelse som i sin tur kan leda till att arbetet prioriteras och förankras i flera olika förvaltningar.
Kunskapsunderlag med bra kvalitet
Genom kartläggningar, både lokalt och regionalt, av ekosystemtjänster, upplevelsevärden och naturvärden ökar kunskapen om var och hur dessa värden ska skyddas och förvaltas. Kartläggningarna kan vara fysiska men också i form av enkäter och intervjuer för att se vad människor använder områden till eller skulle vilja göra i de grönområden som finns.
Förvaltningsövergripande arbetssätt
Kommuner som arbetar över förvaltningsgränserna säkerställer att olika aspekter och kunskap om tillgång, tillgänglighet, kvalité och utövande kommer in i planeringen. Olika förvaltningar sitter ofta på olika kompetenser och genom samverkan kan alla dessa kompetenser tas till vara. Kommunen kan också på ett effektivt sätt samordna sina insatser där flera förvaltningar har samma intresse. Genom detta arbetssätt kan också synergier uppstå mellan olika områden, till exempel mellan friluftsliv och folkhälsa eller biologisk mångfald.
Inkludera och involvera – tidigt i planeringen
Olika intressen och anspråk på mark behöver redovisas i ett tidigt skede så att avvägningar och ställningstaganden kan göras utifrån ett helhetsperspektiv innan planeringen är för långt gången.
Mellankommunal och regional planering i samverkan
Naturområden delas ofta av flera kommuner till exempel genom att kommungränsen skär genom ett oexploaterat naturområde. Därför finns behov av mellankommunalt samarbete. I situationer där kommunerna ska förvalta natur över kommungränser är länsstyrelsernas samordnade roll viktig.
Här är ett par situationer när mellankommunalt samarbete kan behövas för framgångsrik friluftslivsplanering:
- Ett naturområde eller landskap som gränsar till eller överlappar en kommungräns.
- Kommuner med mindre skatteunderlag. Många mindre kommuner är vana att arbeta på detta sätt och har befintlig samverkan som bör kunna användas. Här kan finnas rikt med naturområden men kvalitet och tillgänglighet kan vara i behov av åtgärder.
- Geografiskt mindre kommuner kan behöva samarbeta då kommuninvånare rör sig inom flera kommuner för att tillgodose sitt behov av friluftsliv.
- Regionalt betydelsefulla och utpekade naturområden finns i kommunen som kan utlösa behov av mellankommunalt samarbete i friluftslivsplanering, även samarbete med länsstyrelsen.
Samverkan – kommun, markägare och civilsamhälle
Genom att ta tillvara engagemang och kunskap hos markägare och ideella organisationer skapas positiva samarbeten och fler resurser kan användas i till exempel genomförandet av åtgärder. Det finns många exempel som visar på goda resultat när lokalt engagemang tas till vara, exempelvis inom den lokala naturvårdssatsningen, LONA.
Finansiering – intern och extern
Uppväxling av egna resurser med extern finansiering såsom LONA-bidrag, markåtkomstbidrag, strukturfondspengar, LIFE-medel och regionala medel ger extra kraft åt utvecklingsarbetet. Många länsstyrelser har sammanställningar av medel att söka.
”Bygga grönstruktur”
Utveckling av arealers kvaliteter genom att ”bygga grönstruktur” är viktigt. För natur med lägre kvalitativa värden verkar utveckling av mångfunktionella ytor vara en framgångsrik strategi.
Klimatanpassningsåtgärder, dagvattenhantering och biologisk mångfald är exempel på områden där det finns förutsättningar för multifunktionell ytanvändning som kan gå hand i hand med friluftsliv.