Metodens alla delar hittar du i menyn.
Steg 1. Etablera en arbetsgrupp
Kommunen etablerar en arbetsgrupp som ska genomföra kartläggningen och en referensgrupp som kan komma med inspel under processen. Här följer råd om hur man kan gå till väga och vad som är bra att tänka på.
Var från början tydlig med gruppernas roller; arbetsgruppens uppgift och hur referensgruppen kan påverka arbetet och när i processen referensgruppen kan ge inspel.
Att värdera friluftsområden kan vara en hjälp att stärka friluftslivets intressen och status i samhällsplanering. Det behövs för att säkerställa arealer för friluftslivet. Särskilt i förhållande till andra intressen och markanspråk.
Arbetsgruppen kommer att ha stor betydelse och inverkan på resultatet. Det är viktigt att personer med god kunskap om friluftsliv och god kännedom om de lokala förutsättningarna ingår i gruppen. Att det finns engagemang, kompetens och en strukturell samordning inom kommunens sektorer som planarkitekt, folkhälsa, ekosystem, sociala funktioner, hållbarhet och turism är framgångsfaktorer för ett lyckat arbete.
Arbetsgruppens sammansättning
I gruppen bör det ingå personer som
- har kunskap om friluftsliv
- känner till lokala förutsättningar
Se till att tidigt i arbetet involvera människor som har värdefull kunskap och intresse som kan bidra till kartläggningen.
Engagera människor med kompetens inom geografiska informationssystem (GIS), samhällsplanering och förvaltning av områdesskyddad natur. Blanda in tjänstemän från berörda kommunförvaltningar och andra aktörer som kan tillföra information.
Referensgrupp tillför kunskap
Arbetet med kartläggning förankras genom att ni bildar en referensgrupp. Kommunala tjänstemän från berörda förvaltningar och parter som representerar ideella föreningar och friluftslivsorganisationer bör också ingå. Information hämtar ni in från olika grupper och de kan även hjälpa till att granska arbetet löpande. Det är en viktig del i den löpande processen och att inhämta och sprida information.
De senare kan till exempel vara representanter för barn och unga, lokala friluftlivsorganisationer, funktionshinderorganisationer och natur- och/eller kulturföreningar.
Exempel på intressenter som kan behövas i arbetet:
- Skogsbruksnäringen
- Markägare
- Natur- och friluftslivsföreningar
- Jakt och fiskevårdsföreningar
- Idrottsföreningar
- Skolor, förskolor
- Äldreboende, vårdinstitutioner
- Kulturföreningar
- Hembygdsföreningar
- Turistnäringen
Var öppen med arbetet
Kartläggningsarbetet underlättas om arbetsgruppen involverar aktörer som är intresserade av kartläggningen samt informerar och tar in synpunkter från allmänheten.
Exempel från Finspångs kommun:
Huvudgrupp: Fritidsutvecklare, miljöstrateg, Naturvårdssamordnare, andra anställda inom fritid.
I samverkan med: Turismsamordnare, föreningar, arbetsgrupp för översiktsplan, andra kommunala tjänstemän.
Politisk förankring är viktigt
För att kartläggningen ska bli framgångsrik krävs att kartläggningen är politiskt förankrad och att arbetsgruppen har ett tydligt mandat och resurser att genomföra kartläggningen.
Det är också viktigt att tidigt i processen avgränsa arbetet vad gäller detaljeringsnivå för kartläggningen.
Avgör även om och i vilken omfattning dialog behövs med angränsande kommuner, eftersom friluftsområden kan sträcka sig över kommungränser.