Hur den maximala genomsnittliga veckobelastningen bestäms

Naturvårdsverket har tagit fram en ny vägledning för hur den maximala genomsnittliga veckobelastningen från tätbebyggelse ska bedömas. Det är den parameter som styr vilka utsläppskrav som gäller enligt föreskriften NFS 2016:6 och EU:s avloppsdirektiv.

Vägledning

Målgrupp

Den här vägledningen riktar sig främst till

  • Verksamhetsutövare
  • Tillsyns- och tillståndsmyndigheter

Renings- och utsläppskraven i avloppsdirektivet och den svenska föreskiften NFS 2016:6 avgörs främst av tätbebyggelsens storlek. Storleken ska uppskattas utifrån den föroreningsmängd (belastning) som genereras inom tätbebyggelsen. Den genererade belastningen ska uttryckas som den maximala genomsnittliga veckobelastningen (max gvb) och anges i personekvivalenter (pe).

Utifrån kraven i avloppsdirektivet och den svenska föreskriften (NFS 2016:6) finns det tre viktiga gränser för max gvb: 2 000 pe, 10 000 pe och 100 000 pe. Dessa påverkar kraven på uppsamling och rening av avloppsvatten innan utsläpp.

I vägledningen finns ett exempel på en fiktiv tätbebyggelse. Uppgifterna från exemplet finns ifyllda i excel-filen nedan. Du kan återanvända excel-filen och anpassa den för dina egna beräkningar.

Begrepp

Vanliga begrepp inom avloppsområdet

Avloppsvatten

Avloppsvatten är spill- och dagvatten. Spillvatten når avloppsreningsverk via ledningsnät.

Spillvatten

Spillvatten är förorenat spillvatten som avleds till spillvattenavlopp. Från hushåll avleds hushållsspillvatten från toaletter, samt från bad och disk och tvätt. Industrispillvatten är det spillvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten.

Dagvatten

Dagvatten är tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten och spolvatten samt framträngande grundvatten.

Tillskottsvatten

Tillskottsvatten är vatten som läcker in i spillvattenledningsnät.

Recipient

Recipient är ett vattendrag, sjö eller hav som är mottagare av orenat eller renat avlopps-eller dagvatten.

Retention

Retention innebär avskiljning av näringsämnen och andra substanser i vattensystem genom naturliga biogeokemiska processer. Retention sker i mark och grundvatten samt i vattendrag och sjöar.

Personekvivalent (pe)

Personekvivalent är ett mått på den mängd syre som går åt för att bryta ner organiskt material. En personekvivalent motsvarar den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram löst syre per dygn under sju dygn (BOD7). Personekvivalent förkortas pe.

Maximal genomsnittlig veckobelastning (gvb)

Den maximala genomsnittliga veckobelastningen är en tidsbas på motsvarande sätt som t ex dygnsmedelvärde eller veckomedelvärde. Max gvb har flera tillämpningsområden. Max gvb tätbebyggelse är tätbebyggelsens storlek och är det som styr vilka utsläppskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och i förlängningen EU:s avloppsdirektiv. Max gvb inkommande är den maximala inkommande genomsnittliga veckobelastningen till avloppsreningsverket och syftar på den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket det specifika året. Mer vägledning kring max gvb och hur de ska redovisas finns i miljörapporteringsvägledningen för avloppsreningsanläggningar, ledningsnät och slam som finns här: 

Bakgrund

EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) ställer krav på medlemsstaternas avloppshantering. Direktivets bestämmelser har genomförts i svensk rätt genom miljöbalken, lag om allmänna vattentjänster samt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6. Syftet med direktivet är att skydda miljön från skadlig inverkan till följd av utsläpp av avloppsvatten.