Reningsverk: Hur man beräknar maximal genomsnittlig veckobelastning - Naturvårdsverket

Hur den maximala genomsnittliga veckobelastningen bestäms

Naturvårdsverket har tagit fram en ny vägledning för hur den maximala genomsnittliga veckobelastningen från tätbebyggelse ska bedömas. Det är den parameter som styr vilka utsläppskrav som gäller enligt föreskriften NFS 2016:6 och EU:s avloppsdirektiv.

Vägledning

Målgrupp

Den här vägledningen riktar sig främst till

  • Verksamhetsutövare
  • Tillsyns- och tillståndsmyndigheter

Renings- och utsläppskraven i avloppsdirektivet och den svenska föreskiften NFS 2016:6 avgörs främst av tätbebyggelsens storlek. Storleken ska uppskattas utifrån den föroreningsmängd (belastning) som genereras inom tätbebyggelsen. Den genererade belastningen ska uttryckas som den maximala genomsnittliga veckobelastningen (max gvb) och anges i personekvivalenter (pe).

Utifrån kraven i avloppsdirektivet och den svenska föreskriften (NFS 2016:6) finns det tre viktiga gränser för max gvb: 2 000 pe, 10 000 pe och 100 000 pe. Dessa påverkar kraven på uppsamling och rening av avloppsvatten innan utsläpp.

I vägledningen finns ett exempel på en fiktiv tätbebyggelse. Uppgifterna från exemplet finns ifyllda i excel-filen nedan. Du kan återanvända excel-filen och anpassa den för dina egna beräkningar.

Begrepp

Vanliga begrepp inom avloppsområdet

Avloppsvatten

Avloppsvatten är ett samlingsnamn för vatten – i regel förorenat – som avleds i rörledning, dike eller liknande.

I kapitel 9, 2 § i miljöbalken ges en juridisk definition av vad som menas.

Exempel på avloppsvatten är spillvatten, dagvatten, kylvatten, dräneringsvatten

Spillvatten

Spillvatten kan komma från såväl hushåll som industri, biltvättar och andra verksamheter. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC ("klosettvatten") samt från bad, disk och tvätt ("BDT-vatten"). Ibland talar man också om så kallat tillskottsvatten (eller ovidkommande vatten) när man menar takvatten, dräneringsvatten och inläckande regn- och grundvatten, som i varierande grad tillförs avloppssystemet.

Vattentjänster

Vattentjänster är bland annat dricksvatten, avlopp och ledningsnät.

Recipienten

Recipienten är det vattendrag, sjö eller hav som tar emot avloppsvattnet.

Personekvivalent (pe)

Personekvivalent är ett mått på den mängd syre som går åt för att bryta ner det organiska material som en människa producerar på ett dygn. Mängden mäts som det syre som mikroorganismer förbrukar under sju dygn för att bryta ned det organiska materialet i avloppsvattnet. Måttet anges som BOD7 och är cirka 70 gram/dygn och person. Personekvivalent förkortas pe.

Maximal genomsnittlig veckobelastning (gvb)

Den maximala genomsnittliga veckobelastningen är ett mått på storleken på den tätbebyggelse som betjänas av ett eller flera reningsverk. Storleksuppgiften ska bland annat ta hänsyn till antal invånare, säsongsvariationer ifrån t.ex. turism samt vilka verksamheter som i övrigt bedrivs.

Storleksuppgiften styr vilka utsläppskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och i förlängningen EU:s avloppsdirektiv.

Bakgrund

EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) ställer krav på medlemsstaternas avloppshantering. Direktivets bestämmelser har genomförts i svensk rätt genom miljöbalken, lag om allmänna vattentjänster samt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6. Syftet med direktivet är att skydda miljön från skadlig inverkan till följd av utsläpp av avloppsvatten.