Innehåll och användningsområden
Vägledningen innefattar informationsmaterial och verktyg till kommuner, landsting, län, skolor och berörda aktörer inom livsmedelskedjan. Materialet ska ge stöd till att förmedla behovet av att minska matsvinnet och ge exempel på möjliga åtgärder.
Vägledningen syftar till att ge kunskap om hur matsvinn kan minskas i alla led i livsmedelskedjan, från ”jord till bord”. Materialet ska kunna användas för att inspirera organisationer till att starta eller fortsätta arbete för att minska matsvinnet. Det är viktigt att ge vidare kunskap om vad man kan göra som konsument.
Materialet kan användas när:
- miljöinspektörer, renhållare eller miljöstrateger vill inspirera organisationer till att arbeta med matsvinn inom sina kommuner
- miljöansvariga på landsting och inom berörda branscher vill planera och starta upp matsvinnsprojekt
- kockar eller rektorer vill starta matsvinnsprojekt i skolor
- butiker, storkök eller restauranger vill genomföra åtgärder för att minska matsvinnet
- lärare vill ge elever och studenter kunskap om matsvinn
Introduktion
Introduktion till matsvinnsarbete "Mindre svinn, mer mat". I webbinariet finns ett gott exempel från skolprojekt.
Kom igång (film på YouTube)
Sanna Due Sjöström och Christina Jonsson från Naturvårdsverket berättar om matsvinn och de globala hållbarhetsmålen för matsvinn. De berättar även om vikten av att fler bidrar till att minska matsvinnet.
Hjälp att motivera och praktiska tips
Här kan du ladda ned tips till åtgärder och guider för olika delar i livsmedelskedjan.
Faktablad till kommuner
Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har gemensamt tagit fram ett underlag för hur kommuner kan arbeta med matsvinn och goda exempel.
Skolmaterial
Arbetsgruppen för avfall inom Nordiska Ministerrådet har prioriterat avfallsförebyggande arbete och har därför tagit fram skolmaterial även på svenska.
Erfarenheter och tips
Här har vi samlat filmer med information och goda exempel från svenskt och europeiskt matsvinnsarbete. De som handlar om erfarenheter från England och Nederländerna är på engelska.
Så kan det matsvinn som ändå uppstår tas omhand
Att inte slänga mat som hade kunnat ätas sparar pengar, resurser och miljön. Men det uppstår också oundvikligt matavfall och det bör sorteras ut och återvinnas. Allt fler kommuner har infört insamling av källsorterat matavfall för biologisk återvinning.
Regeringen har inom miljömålssystemet fastställt etappmål för ökad resurshushållningen livsmedelskedjan:
Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.
_ _ _ _ _
* Tristams Stuarts insatser har betytt mycket för att lyfta frågan om matsvinn i Storbritannien, i EU och på global nivå. Han håller här ett föredrag för SaMMa-nätverketoch berättar om vad som händer när de stora handelskedjornas och upphandlarna har makt att avbeställa böndernas leveranser så sent som ända fram till skörd. Bönder i fattiga delar av världen som kan få se hela sin skörd svinnas då den inte hinner avsättas på någon annan marknad. Tristram lyfter även fram konstruktiva lösningar på problemet.
** Erwin Maathuis från Nederlänska Ministry of Ecomic affairs berättar här om det nederländska arbetet för att minska matsvinnet som har varit framgångsrikt. En orsak till framgången är det konstruktiva samarbetet mellan myndigheterna och de olika branschaktörerna i livsmedelskedjan.