Så tar du hand om hushållets avfall från invasiva främmande växter

Vägledningen beskriver hur hushållsavfall som består av växter av invasiva främmande arter bör hanteras.

Vägledning

Målgrupp

  • Privatpersoner/hushåll
  • Återvinningscentraler

För privatpersoner/hushåll

  • Olika kommuner har olika lokala regler för hur hushållsavfall ska hanteras. Ta därför reda på vilka regler som just din kommun har när det gäller växtavfall från invasiva främmande arter.
  • Om det är en mindre mängd växtavfall från invasiva främmande växtarter läggs det förslagsvis i dubbla påsar som försluts och sedan läggs i det egna sopkärlet, om kommunen tillåter det. När sopkärlet töms transporteras växtavfallet direkt till förbränning och någon risk för spridning av frön eller växtdelar finns inte. 
  • Lite större mängder av växtavfall från invasiva främmande arter förpackas och lämnas på återvinningscentralen (ÅVC). Innan man åker till ÅVC bör man kontakta kommunen och försäkra sig om att de kan ta emot växtavfall från invasiva främmande arter, samt undersöka vilka instruktioner för packning av växtavfallet som finns i kommunen. Observera att växtavfallet inte ska läggas i kompostfraktionen pga. spridningsrisken.
  • Stora mängder växtavfall från invasiva främmande arter räknas inte som ett hushållsavfall, det vill säga avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. En innehavare av stora mängder växtavfall kan istället betala för en avfallstjänst från en avfallsentreprenör med tillstånd att hantera avfall, och anläggningen tar då emot växtavfallet och förbränner det.
  • Det är under transporten och under hanteringen av växterna som risken för spridning av invasiva främmande arter är stor. Var noggrann och säkra att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligast.

Film: Så tar du hand om avfall från invasiva växtarter

För återvinningscentralen

  • Naturvårdsverket rekommenderar förbränning som lämpligaste metod att hantera växter av invasiva främmande arter med syfte att oskadliggöra dem och hindra spridning av frön och växtdelar.
  • Invasiva främmande arter ska som regel inte komposteras då risken för spridning direkt från komposten är stor och fröer och i vissa fall växtdelar inte förmultnar över tid på ett sätt som hindrar framtida groning och spridning.
  • Om kompostering ändå väljs som återvinningsmetod, måste det säkerställas att grobarheten förstörs för alla plantdelar och frön. Det krävs en varmkompost med värmebehandling i minst 60℃ i minst tre veckor och hela komposteringsprocessen kan ta mellan 1 – 3,5 år. Växtmaterialet i komposten ska hållas på plats för att hindra spridning och allt kompostmaterial måste omfattas av värmebehandlingen.1 För de mest riskabla och tåliga invasiva främmande växtarterna rekommenderas inte kompostering utan dessa bör förbrännas.
  • När ett hushåll vill lämna invasiva främmande arter till förbränning ska växtavfallet vara förpackat. Finns det möjlighet att ha en separat fraktion för invasiva främmande arter är det den bästa lösningen, då spridningsrisken blir mycket liten.
  • När ett hushåll lämnar invasiva främmande arter i en fraktion som blandas med annat brännbart material, behöver lösningar på hantering tas fram som säkerställer att frön och växtdelar av invasiva främmande arter inte riskerar att spridas, om och när växtavfallet krossas tillsammans med övrigt brännbart material. Risker för spridning finns vid eventuell mellanlagring och vidare transport till förbränningsanläggning.

Invasiva främmande växtarter som hushåll kan behöva lämna till förbränning

NV efter växtnamnet betyder Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet för invasiva främmande arter på land. 

HaV efter växtnamnet betyder Havs- och vattenmyndigheten, som är ansvarig myndighet för invasiva främmande arter i vatten. I den här informationen handlar det främst om till exempel damm- och akvarieväxter som hushåll kan behöva hantera. 

Invasiva främmande arter på EU:s förteckning, som finns i Sverige:

Exempel på invasiva arter som inte finns med på en förteckning men som kan bli svåra att bekämpa och där det finns risk för spridning:

Växter på land:

Växter i vatten:

 

Budskapet är att vara försiktig med frön, växt- och rotdelar för att hindra spridning av de växter man förfogar över. En växt kan bli invasiv i en annan miljö än den ursprungliga och i ett framtida förändrat klimat.

Bakgrund

Det finns behov av vägledning om hur hushåll och återvinningscentraler bör hantera hushållsavfall som består av invasiva främmande växtarter. Allt fler trädgårdsägare har fått uppleva att det kan bli både kostsamt och mödosamt att ta bort dem när de väl har börjat sprida sig. De här växterna kan vara både vackra och lättodlade men kan på sikt bli ett problem, såväl för den enskilde som för kommuner och inom avfallshanteringen, med de spridningsrisker som frön och växtdelar utgör. Det svåra är, att samtidigt som det är högst önskvärt att i största möjliga mån ta bort de invasiva växterna, är det just då som man riskerar öka spridningen, till exempel under transporten av avfallet. Vägledningen ger därför förslag på hur man kan hantera växtavfall av invasiva främmande arter för att minska spridningsrisken.

De uppräknade växtarterna är bara en del av de invasiva främmande landlevande växter som kan finnas i en trädgård och en del av de vattenlevande växter som kan finnas i trädgårdsdammar och akvarier. Budskapet är att vara försiktig med frön, växt- och rotdelar för att hindra spridning av de växter man förfogar över. En växt kan bli invasiv i en annan miljö än den ursprungliga och i ett framtida förändrat klimat.

Lagstiftning