Vägledning och regler om invasiva främmande arter

EU:s förordning om invasiva främmande arter

För att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande arter finns sedan 1 januari 2015 EU-förordning (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Enligt den är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på den s.k. unionsförteckningen över invasiva främmande arter.

Den 3 augusti 2016 listades de första 37 arterna på unionsförteckningen. Förteckningen kommer att uppdateras med nya arter kontinuerligt. I augusti 2017 uppdaterades unionsförteckningen med ytterligare 12 arter.

Dessa arter får därmed inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas som husdjur. Kommersiella aktörer får sälja eller överföra levande exemplar till icke kommersiella aktörer under ett år dvs. till och med 2 augusti 2018. För privatpersoner gäller förbudet från 2 augusti 2017.

• Förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (på EU-kommissionens webbplats)
• Invasiva främmande arter på EU-förteckningen (pdf 536 kB)
• Invasive Alien Species of Union concern (extern webbplats på engelska)

• Undantag finns för ägare av sällskapsdjur, se vägledning om djur i handeln

EU-listade arter som finns i svensk natur

EU-listade invasiva främmande arter som redan finns i naturen i Sverige är

• bisam, Ondatra zibethicus
• gul skunkkalla, Lysichiton americanus,
• jättebalsamin, Impatiens glandulifera
• jätteloka, Heracleum mantegazzianum
• kabomba, Cabomba caroliniana
• mårdhund, Nyctereutes procyonoides
• sidenört, Asclepias syriaca
• signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, 
• smal vattenpest, Elodea nuttalli
• tromsöloka, Heracleum persicum, 
• ullhandskrabba, Eriocheir sinensis

Flera av de EU-listade arterna överlever inte långsiktigt i den svenska naturen eller anses inte kunna bli invasiva i vårt klimat. Det gäller till exempel vattenhyacint Eichhornia crassipe, fjäderbortsgräs, Pennisetum setacum, sidenört Asclepias syriaca, röd jättegunnera Gunnera tinctoria och storslinga Myriophyllum aquaticum. Användning och försäljning av dessa arter är förbjudet även om det inte finns någon risk för spridning i Sverige

Amerikansk kopparand Oxyura jamaicensis, nilgås Alopochen aegyptiacus och tvättbjörn Procyon lotor är invasiva främmande arter på EU:s lista som vid enstaka tillfällen förekommit i Sverige eller hålls i djurpark. Även om dessa arter inte utgör ett hot mot biologisk mångfald i Sverige har andra EU-länder drabbats hårt av dem. Därför är försäljning och användning av arterna förbjudet även i Sverige.

Arter med stor spridning

Särskilda regler gäller för arter med stor spridning där utrotning inte är kostnads- eller nyttoeffektivt. Signalkräftan, jätteloka och jättebalsamin bedöms vara en art med stor spridning i Sverige. Hantering av arter med stor spridning ska presenteras i hanteringsprogram. 

• Frågor och svar om hantering av signalkräfta på HaV:s webbplats

Övergångsbestämmelser för handeln upphör i 2:a augusti 2018

För de 11 arter som 2 augusti 2017 listades som invasiva främmande arter av unionsbetydelse upphör övergångsbestämmelserna för handeln den 2 augusti 2018. Övergångsreglerna medger försäljning eller överlåtelse av de listade arterna, men från den 2 augusti 2018 är det förbjudet för kommersiella ägare att sälja eller överlåta levande exemplar av dessa arter.

Förbud mot mårdhund träder ikraft först efter 18 månader

För att ge pälsindustrin tid att ställa om produktionen kommer förbudet mot mårdhund att träda ikraft 18 månader efter den första uppdateringen av listan över invasiva främmande arter (IAS) av unionsbetydelse, den 2 februari 2019.

Fler invasiva främmande arter kommer att listas

Diskussioner pågår inom EU:s genomförandekommitté och vetenskapliga forum om att lista ytterligare arter som invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Vilka som är på förslag ser du här:

NV=Naturvårdsverket, HaV=Havs- och vattenmyndigheten

Undantag och tillstånd

Privatpersoner som äger sällskapsdjur som har listats som en invasiv främmande art av unionsbetydelse får behålla djuret tills det dör av naturliga skäl, förutsatt att:

1. de har ägt djuret innan förbudet trädde i kraft,
2. djuret inte tillåts reproducera sig,
3. djuret hålls under säkra förhållanden så att det inte kan rymma.

Kommersiella ägare får sälja invasiva arter av unionsbetydelse under ett år efter att förteckningen eller förbudet har trätt i kraft.

Tillstånd kan ges av Naturvårdsverket för landlevande arter och av Havs- och vattenmyndigheten för vattenlevande arter för verksamhet med invasiva främmande arter av unionsbetydelse, för att bedriva forskning och ex situ-bevarande av arten.

Vänd dig till Naturvårdsverket för mer information om tillstånd för landlevande invasiva främmande arter av unionsbetydelse och till Havs- och vattenmyndigheten för information om de vattenlevande arterna.