För att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande arter finns sedan 1 januari 2015 EU-förordning (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Enligt den är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på den s.k. unionsförteckningen över invasiva främmande arter.
Den 3 augusti 2016 listades de första 37 arterna på unionsförteckningen. Förteckningen kommer att uppdateras med nya arter kontinuerligt. I augusti 2017 uppdateras unionsförteckningen med ytterligare 12 arter
Förbud från augusti 2017
Ytterligare 12 arter listas som invasiva främmande arter av unionsbetydelse i augusti 2017. Detta innebär att det blir förbjudet att byta, sälja, odla, föda upp, transportera, använda samt hålla levande exemplar även av dessa arter då förteckningen trätt i kraft i augusti. Kommersiella aktörer får sälja eller överföra levande exemplar till icke kommersiella aktörer under ett år dvs. till i augusti 2018. För privatpersoner gäller förbudet från augusti 2017.
Det finns 10 EU-listade arter i svensk natur
Frågor och svar om de nya reglerna för signalkräfta finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
EU-listade invasiva främmande arter som finns i naturen i Sverige. Dessa är
- bisam, Ondatra zibethicus
- gul skunkkalla, Lysichiton americanus,
- jättebalsamin, Impatiens glandulifera
- jätteloka, Heracleum mantegazzianum
- kabomba, Cabomba caroliniana
- mårdhund, Nyctereutes procyonoides
- signalkräfta, Pacifastacus leniusculus,
- smal vattenpest, Elodea nuttalli
- tromsöloka, Heracleum persicum,
- ullhandskrabba, Eriocheir sinensis
Flera andra invasiva främmande arter av unionsbetydelse som säljs i Sverige, till exempel vattenhyacint Eichhornia crassipe, fjäderbortsgräs, Pennisetum setacum, sidenört (Asclepias syriaca), röd jättegunnera Gunnera tinctoria och storslinga Myriophyllum aquaticum, överlever inte i den svenska naturen på sikt, eller anses inte bli invasiva i vårt klimat.
Andra invasiva arter av unionsbetydelse som amerikansk kopparand Oxyura jamaicensis, nilgås Alopochen aegyptiacus och tvättbjörn Procyon lotor har vid enstaka tillfällen förekommit i Sverige eller hålls i djurpark. Även om dessa arter inte är ett problem för biologisk mångfald i Sverige har andra EU-länder drabbats hårt av dessa arter. Därför kommer försäljning och användning av arterna att förbjudas även i Sverige.
Övergångsbestämmelser för handeln upphör i 3:e augusti 2017
För de 37 arter som 2016 listades som invasiva främmande arter av unionsbetydelse upphör nu övergångsbestämmelserna för handeln. Övergångsreglerna medger försäljning eller överlåtelse av de listade arterna. Från den 3 augusti 2017 är det förbjudet för kommersiella ägare att sälja eller överlåta levande exemplar av dessa arter. Detta innebär att det blir helt förbjudet att byta, sälja, odla, föda upp, transportera, använda samt hålla levande exemplar av dessa 37 arter.
Förbud mot mårdhund träder ikraft först efter 18 månader
För att ge pälsindustrin tid att ställa om produktionen kommer förbudet mot mårdhund att träda ikraft 18 månader efter den första uppdateringen av listan över invasiva främmande arter (IAS) av unionsbetydelse, troligen i början på 2019.
Fler invasiva främmande arter kommer att listas
Diskussioner pågår inom EU:s genomförandekommitté och vetenskapliga forum om att lista ytterligare 10 arter som invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Genomförandekommitténs omröstning om listning av dessa arter kommer att ske under våren 2018.
Undantag och tillstånd
Privatpersoner som äger sällskapsdjur som har listats som en invasiv främmande art av unionsbetydelse får behålla djuret tills det dör av naturliga skäl, förutsatt att:
- de har ägt djuret innan förbudet trädde i kraft,
- djuret inte tillåts reproducera sig,
- djuret hålls under säkra förhållanden så att det inte kan rymma.
Kommersiella ägare får sälja invasiva arter av unionsbetydelse under ett år efter att förteckningen eller förbudet har trätt i kraft.
Tillstånd kan ges av Naturvårdsverket för landlevande arter och av Havs- och vattenmyndigheten för vattenlevande arter för verksamhet med invasiva främmande arter av unionsbetydelse, för att bedriva forskning och ex situ-bevarande av arten.
Vänd dig till Naturvårdsverket för mer information om tillstånd för landlevande invasiva främmande arter av unionsbetydelse och till Havs- och vattenmyndigheten för information om de vattenlevande arterna.