Vägledning om EU-förordningen om invasiva främmande arter

EU:s förordning om invasiva främmande arter

För att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande arter finns sedan 1 januari 2015 EU-förordning nr (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Syftet med EU-förordningen är att så långt som möjligt hindra att invasiva främmande arter kommer in i EU och att bekämpa de arter som redan finns här. Enligt EU-förordningen är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på den s.k. unionsförteckningen över invasiva främmande arter. Det är inte heller tillåtet att låta dessa arter växa eller reproducera sig.

Totalt 49 arter omfattas av förbuden i EU-förordningen. Den 3 augusti 2016 listades de första 37 arterna på den s.k. unionsförteckningen. I augusti 2017 uppdaterades unionsförteckningen med ytterligare 12 arter. Unionsförteckningen uppdateras löpande och fler arter kan komma att omfattas framöver.

• Förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (på EU-kommissionens webbplats)
• Invasiva främmande arter på EU-förteckningen (pdf 536 kB)
• Invasive Alien Species of Union concern (extern webbplats på engelska)

EU-listade arter i djurhandeln och som sällskapsdjur

För kommersiella aktörer och ägare av sällskapsdjur finns det undantagsregler.

• EU-listade djur i handel och som sällskapsdjur

EU-listade arter som finns i svensk natur

EU-listade invasiva främmande arter som redan finns i naturen i Sverige är

• bisam, Ondatra zibethicus
• gul skunkkalla, Lysichiton americanus,
• jättebalsamin, Impatiens glandulifera
• jätteloka, Heracleum mantegazzianum
• kabomba, Cabomba caroliniana
• mårdhund, Nyctereutes procyonoides
• sidenört, Asclepias syriaca
• signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, 
• smal vattenpest, Elodea nuttalli
• tromsöloka, Heracleum persicum, 
• ullhandskrabba, Eriocheir sinensis

Nilgås Alopochen aegyptiacus, amerikansk kopparand Oxyura jamaicensis, och tvättbjörn Procyon lotor är invasiva främmande arter på EU:s lista som sporadiskt förekommer eller som vid enstaka tillfällen förekommit i Sverige eller som hålls i djurpark.

EU-listade arter som inte är ett problem i Sverige

Flera av de EU-listade arterna bedöms inte kunna överleva långsiktigt i den svenska naturen eller anses inte kunna bli invasiva i vårt klimat. Det gäller till exempel vattenhyacint Eichhornia crassipe, fjäderbortsgräs, Pennisetum setacum, röd jättegunnera Gunnera tinctoria och storslinga Myriophyllum aquaticum. Användning och försäljning av dessa arter är ändå förbjuden. Även om dessa arter idag inte bedöms utgöra ett hot mot biologisk mångfald i Sverige har andra EU-länder drabbats hårt av dem. Därför gäller förbuden även i Sverige.

Arter med stor spridning

Särskilda regler gäller för EU-listade arter som redan har en stor spridning i landet. Signalkräfta, jätteloka och jättebalsamin bedöms vara arter med stor spridning i Sverige. Naturvårdsverket ansvarar för att ta fram hanteringsåtgärder för jätteloka och jättebalsamin. Arbetet ska klargöra för länsstyrelserna hur de ska arbeta för att begränsa vidare spridning av dessa arter och det beräknas vara klart senast 1 januari 2020. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att ta fram hanteringsåtgärder för signalkräfta.

• Frågor och svar om hantering av signalkräfta på HaV:s webbplats

Fler invasiva främmande arter kommer att listas

Diskussioner pågår inom EU:s genomförandekommitté och vetenskapliga forum om att lista ytterligare 18 arter som invasiva främmande arter av unionsbetydelse. EU:s medlemsstater röstar om vilka av de förslagna arterna som ska föras upp på förteckningen och någon gång under hösten 2019 fattar EU-kommissionens beslut om en revidering. Följande arter är f.n. på förslag:

NV=Naturvårdsverket, HaV=Havs- och vattenmyndigheten

Undantag och tillstånd

Privatpersoner som äger sällskapsdjur som har listats som en invasiv främmande art av unionsbetydelse får behålla djuret tills det dör av naturliga skäl, förutsatt att:

1. de har ägt djuret innan förbudet trädde i kraft,
2. djuret inte tillåts reproducera sig,
3. djuret hålls under säkra förhållanden så att det inte kan rymma.

Kommersiella ägare får sälja invasiva arter av unionsbetydelse under ett år efter att förteckningen eller förbudet har trätt i kraft.

Tillstånd för att bedriva forskning och ex situ-bevarande av invasiva främmande arter av unionsbetydelse kan ges av Naturvårdsverket för landlevande arter och av Havs- och vattenmyndigheten för vattenlevande arter. .

• Tillstånd för forskning eller ex-situbevarande, landlevande arter