Ansökan om kärnbränsleförvar
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ansökte 2011 hos mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt om tillstånd enligt miljöbalken för anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. SKB har även ansökt hos Strålsäkerhetsmyndigheten om tillstånd för verksamheten enligt kärntekniklagen. Bolaget ansökte också om artskyddsdispens hos Länsstyrelsen Uppsala län och länsstyrelsen meddelade dispens i juni 2013. Länsstyrelsens beslut om artskyddsdispens har överklagats av Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen, Jordens Vänner, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG), Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat och Svenska Naturskyddsföreningen. Naturvårdsverket har inte överklagat beslutet om artskyddsdispens.
Naturvårdsverket har under flera tillfällen yttrat sig till mark- och miljödomstolen över ansökan om tillstånd. Naturvårdsverket har även yttrat sig till länsstyrelsen över ansökan om artskyddsdispens. Under hösten 2017 medverkade Naturvårdsverket i den huvudförhandling och syn som hållits i mark- och miljödomstolen angående ansökan om tillstånd. I samband med detta höll domstolen även sammanträde och syn i målet om dispens enligt artskyddsförordningen.
Domstolen bereder målet om tillstånd och yttrar sig till regeringen. Därefter är det regeringen som fattar beslut om tillåtlighet.
Naturvårdsverkets roll
Naturvårdsverkets roll i den här prövningen är att tillvarata miljöintressena. Vi har valt att fokusera på påverkan i Forsmark på grund av de höga naturvärden som finns i området. De miljöaspekter som hör samman med joniserande strålning ligger utanför Naturvårdsverkets kompetensområde. Den myndighet som har ansvar och kompetens på detta område är Strålsäkerhetsmyndigheten. Det är också flera intresseorganisationer som granskar detta.
Det är viktigt att ta hänsyn till naturmiljön i Forsmark eftersom det är ett område med höga naturvärden. Därför har Naturvårdsverket en viktig roll i målet tillsammans med bland annat Havs- och vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen och länsstyrelserna.
Några av de viktigast frågor som Naturvårdsverket drivit under processen
Kärnbränsleförvaret planeras i ett område som har höga naturvärden i form av skyddsvärda arter och natur och därför behöver man vidta bra skyddsåtgärder. Naturvårdsverket har därför betonat vikten av att det måste vara tydligt hur SKB kommer att bedriva sin verksamhet.
Naturvårdsverket har under hela processen framhållit att SKB behöver söka Natura 2000-tillstånd för den påverkan som riskerar uppstå på närliggande Natura 2000-områden. Under förhandlingen meddelade SKB att bolaget avser att ansöka om sådana tillstånd.
Naturvårdsverkets uppfattning är att det finns en risk för påtaglig skada på riksintresset med anledning av den omfattande grundvattenavsänkning som kommer att ske till följd av slutförvaret av använt kärnbränsle. Vi anser därför att regeringen behöver göra en avvägning mellan riksintresset för naturvård och riksintresset för slutförvaring.
Området i Forsmark har många rödlistade och hotade arter och SKB har därför ansökt om artskyddsdispens för att kunna anlägga kärnbränsleförvaret. Naturvårdsverket anser att det är viktigt att pröva frågan om artskydd i så nära samband med ansökan om tillstånd som möjligt. Naturvårdsverket anser därför att domstolen bör överlämna målet om artskyddsdispens till regeringen för tillåtlighetsprövning så att allt prövas i ett sammanhang.
En annan viktig fråga har varit hur SKB ska hantera de massor som uppkommer när man spränger ur berget. Naturvårdsverket har efterfrågat kvalitet och användningsområden för dessa bergmassor. SKB har förtydligat och beskrivit att berget har god kvalitet. Bolaget har även åtagit sig att så långt som möjligt se till att bergmassorna som tas ut nyttiggörs.
Naturvårdsverket har också drivit frågan om tillräcklig ekonomisk säkerhet. I detta sammanhang har vi framhållit att ekonomisk säkerhet i samband med miljöfarlig verksamhet syftar till att skydda samhället från att behöva stå kostnaden för återställning om verksamhetsutövaren av någon anledning inte kan det. Naturvårdsverket anser att den inte finansieringslösning som SKB har föreslagit genom finansieringsfonden är tillräcklig.
Naturvårdsverket betonade under huvudförhandlingen vikten av att det ska vara möjligt för prövningsmyndigheterna att bedöma påverkan på miljön. Det måste därför finnas ett underlag som möjliggör en bedömning av verksamhetens konsekvenser vid olika lokaliseringar av anläggningens olika delar. Om det inte är möjligt att i tillräcklig utsträckning ange var vissa delar av anläggningen ska lokaliseras så bör de inte prövas i detta mål.
Naturvårdsverkets inställning
I Sverige har det politiskt beslutats att kärnbränslet ska slutförvaras. En annan aspekt är att slutförvaret ska etableras av de generationer som dragit nytta av den svenska kärnkraften. Det gör att det är viktigt att hitta en lösning för att slutförvara det använda kärnbränslet men samtidigt måste man ta hänsyn till den naturmiljö som finns på platsen. Det är viktigt att slutförvaret utformas på ett sätt som förutom att det är säkert ur ett strålsäkerhetsperspektiv även gör att inte påverkan blir för stor på de skyddsvärda arter och den naturmiljö som finns i området.
Mark- och miljödomstolens yttrande
Mark-och miljödomstolen lämnade den 23 januari 2018 sitt yttrande om tillstånd enligt miljöbalken till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Samma dag lämnade även Strålsäkerhetsmyndigheten, sitt yttrande till regeringen men då om tillstånd enligt Kärntekniklagen.
Mark-och miljödomstolen bedömer att det behövs ytterligare underlag om kapseln, klargörande i vem som har ansvar på lång sikt och att verksamhetsområdet förtydligas om kärnbränsleförvaret ska kunna tillåtas. Domstolen anger också att regeringen bör överväga om en lagändring behövs för vattenverksamhet och om Strålsäkerhetsmyndigheten behöver talerätt.
Domstolen belyser de miljöfrågor som Naturvårdsverket drivit. I yttrandet till regeringen delar domstolen bland annat Naturvårdsverkets bedömning om att kärnbränsleförvaret riskerar utgöra påtaglig skada på riksintresset för naturvård och att det krävs ekonomisk säkerhet för återställning av miljöskäl. Domstolen lyfter även andra frågor av mer principiell karaktär som handlar om miljöbalken i förhållande i kärntekniklagen.
Under våren 2019 förväntas SKB att komma med ytterligare kompletteringar i målet.
Domstolens yttrande