Hur ofta spelar 2 kapitlet (miljöbalken) roll för utgången av ett miljöärende? För att få tillräcklig överblick av praxis gick Naturvårdsverket igenom Mark- och miljööverdomstolens och underinstansernas, det vill säga mark- och miljödomstolarnas, avgöranden från 2013–2016.
Genomgången visar att hänsynsreglerna inte används fullt ut som det var tänkt när miljöbalken skapades. Relativt få domar använde hänsynsreglerna för att motivera villkor och andra krav i besluten. Trots att hänsynsreglerna ska ge en inriktning för alla beslut är de osynliga i besluten.
Det var tydligt – efter praxisgenomgången - att det finns en osäkerhet kring den konkreta tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna. Det leder till spretig praxis och minskar förutsägbarheten av utgången i en process.
2013
2014
2015
2016
Så gjordes genomgången
Avgörandena hämtades från Mark- och miljööverdomstolen webbsida. Varje paragraf i andra kapitlet som omnämndes räknades.
Vissa ärendetyper har inte ingått i praxisgenomgången eftersom det rört andra bestämmelser än andra kapitlet. Domar som inte ingått i praxisgenomgången var:
- rena artskyddsdispenser
- strandskyddsdispenser
- utdömande av vite
- planärenden
- avgiftsärenden
- ärenden där andra kapitlet av andra skäl inte varit aktuellt
De här frågorna har vi tittat på:
- 2 kapitlet i miljöbalken
- artskyddsfrågor, rödlistade arter när det ingått i en 9 och /eller 11 kapitelprövning
- tidsbegränsning
- transparens i domskäl
- tillsynsperspektivet
Kontaktperson