De ekosystemtjänster utlysningen prioriterar är våtmarkernas vattenhushållning, balans av vattenflöden och/eller grundvattenbildning som en del av klimatanpassningen, samt retention av metaller.
Utlysningen har två delsatsningar. Del A gäller våtmarker som en naturbaserad lösning för klimatanpassning. Del B gäller våtmarkers möjligheter att förhindra läckage av metaller och/eller begränsa negativa effekter av sådana läckage.
Naturvårdsverket bjuder in enskilda forskare eller forskargrupper att söka medel för forskningsprojekt på upp till 5 miljoner kronor fördelat på upp till tre år (2020–2022). Målsättningen är att bevilja flera projekt inom området. Total budget på utlysningen är cirka 30 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 3 september 2019.
Syfte
Syftet är att ta fram ny kunskap gällande våtmarkers ekosystemtjänster som kan användas i Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Sveriges geologiska undersöknings och Länsstyrelsernas arbete. Resultaten ska till exempel kunna vara delunderlag för myndigheternas vägledning gällande skydds- och restaureringsåtgärder, klimatanpassning, annan samhällsplanering eller förslag till utveckling av styrmedel. Det är särskilt viktigt att åtgärder för våtmarker styrs geografisk dit de gör störst nytta och ger bäst leverans av ekosystemtjänster.
I denna utlysning definierar vi våtmark som sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller strax ovan markytan samt vegetationstäckta vattenområden och svämmarker.
Projekten bör beakta aktuellt klimat, men även inkludera hur resultaten förändras utifrån ett lämpligt urval av IPCC:s olika klimatscenarier(1) och om möjligt identifiera brytpunkter där påverkan på klimat blir negativ eller positiv jämfört tidigare. Resultaten ska vara relevanta för nordiska förhållanden.
Utmaningar i miljöarbetet
Våtmarker har påverkats av markavvattning och annan vattenverksamhet vilket har lett till sänkta grundvattennivåer och ibland ökad mängd biomassa och igenväxning. Våtmarkers arter missgynnas och antalet våtmarksarter som är hotade ökar. Omfattningen av ekosystemtjänster som levereras är lägre än det skulle kunna vara. Detta och andra faktorer bidrar till att miljömålet Myllrande våtmarker inte kommer nås inom utsatt tid och att åtgärder behöver vidtas i större omfattning än hittills. Detta framkommer bland annat i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2019(2). Även möjligheten att nå andra miljömål påverkas av våtmarkernas miljötillstånd.
Naturvårdsverket har i redovisning av regeringsuppdrag(3) identifierat att kunskapsläget kan förbättras kring:
- dikade och intakta våtmarkers faktiska påverkan på klimatsystemet, beroende på deras balans av växthusgaser, vilken varierar efter bland annat våtmarkstyp, näringsinnehåll och geografisk lokalisering samt hydrologi ,
- klimatförändringarna, deras effekter på våtmarker utifrån olika klimatscenarier,
- hydrologi, förmåga till vattenmagasinering och flödesutjämning,
- möjlighet att rena vatten från bekämpningsmedel och läkemedelsrester, och
- våtmarkernas betydelse för i vilka former kvicksilver är tillgängligt.
I en redovisning av ett regeringsuppdrag om klimatanpassning(4) har mål och åtgärder för klimatanpassning inom Naturvårdsverkets olika ansvarsområden tagits fram. Ett viktigt perspektiv är att stärka kunskapen kring hur våtmarker kan användas för att dämpa negativa effekter av ett förändrat klimat.
Utlysningen är relevant för arbetet för att nå flera miljökvalitetsmål, i första hand: Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
Del A: Våtmarker i klimatanpassningsarbetet
Landskapet behöver anpassas till klimatrelaterade risker som torka och översvämning(1). Våtmarker kan minska effekterna av torka och översvämning samt fungera som brandbarriärer. Landskapets förmåga att hantera variationer i vattenmängder behöver därför förbättras. Beroende på de geologiska förutsättningarna så kan en återvätning i tidigare utdikade områden i vissa fall bidra till en stärkt grundvattentillgång i omgivande mark.
När åtgärder vidtas för klimatanpassning av landskapet och dess vattenflöden, är det viktigt att ha ett större geografiskt perspektiv, som bland annat beaktar områdets hydrologi och geologi, så att åtgärder vidtas på rätt plats för att få önskvärda effekter. Det kan gälla val av avrinningsområde och delavrinningsområde(5) i ett landskapsperspektiv och handla om var existerande våtmarker är lokaliserade eller var eventuella framtida våtmarker planeras. Ett hydrologiskt samspel bör vägas in. En god balans behövs mellan att klimatanpassa landskapet så att skadliga översvämningar blir få samtidigt med att översvämningar som behövs för den biologisk mångfalden inte begränsas och sker på rätt platser. Hur våtmarkerna bidrar till flöden av atmosfärisk vattenånga, och hur dessa flöden påverkar andra regioner är också en fråga det behövs mer kunskap om.
Utlysning del A sker i samarbete med Formas tio-åriga nationella program om klimat.
Prioriteringar
I del A vill vi särskilt lyfta våtmarkers ekosystemtjänster baserade på hydrologi (vattenhushållning, balans av vattenflöden och/eller grundvattenbildning) i ett landskapsperspektiv, med hänsyn till avrinningsområde och klimatanpassning.
Vi har identifierat följande prioriterade frågeställningar för forskningen. Projekt bör behandla alla, några eller delar av följande frågeställningar:
- Var (med avseende på aktuell och framtida markanvändning, topografi, jordart, berggrund, möjlighet till stärkt grundvattentillgång och konnektivitet samt biologisk mångfald) i olika typer av avrinningsområden bör våtmarker bevaras, restaureras och anläggas? Hur bör de dimensioneras för att leveranserna av hydrologiska ekosystemtjänster ska förbättras?
- Hur påverkas våtmarkernas förmåga att leverera hydrologiska ekosystemtjänster av klimatförändring till exempel utifrån våtmarkstyp, geografisk placering och belägenhet i avrinningsområdet? Vilken roll spelar våtmarker när det gäller tillförsel till atmosfäriska vattenströmmar och hur påverkar det klimat i omgivande regioner?
- Hur kan existerande, restaurerade och nyanlagda våtmarker i ett landskap komplettera varandra och skapa bäst förutsättningar för en långsiktig leverans av ekosystemtjänster?
Även andra ekosystemtjänster än de prioriterade kan ingå i del A förutsatt att forskningsprojektet belyser möjligheterna att öka mängden leveranser av ekosystemtjänster från våtmarker efter hydrologisk restaurering och där klimatanpassning eller möjligheten att begränsa klimatpåverkan och landskapsperspektivet för var restaurering förordas är av stor betydelse. Det kan gälla möjligheten till bete och slåtter för olika domesticerade djur både under normalår och år med foderbrist och möjligheten att försörja energianläggningar med tillräckligt med biobränsle.
Del B: Våtmarker och metaller
Det finns ett starkt samband mellan våtmarker och metaller i omlopp. Våtmarker har en god förmåga att binda in metaller och de kan även utgöra en geokemisk miljö där kemiska föreningar ombildas. Del B adresserar kunskap om sambandet mellan våtmarker och retention av metaller och var restaureringsåtgärder ger bäst effekt. Utlysningen gäller metaller som kommit ut i ekosystemen från naturliga eller mänskliga källor, men inte från anläggningar som är punktkällor. Det kan gälla läckage från sura sulfatjordar, kvicksilver som kommit med luft eller vatten till en våtmark eller andra frågor knutna till våtmarkers förmåga till retention av metaller. I del B finns inget krav på att forskningsprojektet ska ha landskapsperspektiv, men det bör inkluderas i de fall det har betydelse.
Enligt Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om våtmarker(3) behöver kunskapsläget gällande sambandet mellan våtmarker och kvicksilver förbättras. Det gäller framför allt vilka våtmarkstyper och under vilka förutsättningar en våtmark gynnar eller missgynnar metylering.
Regeringsuppdraget(3) lyfter också behovet av mer kunskap om våtmarker och sura sulfatjordar. Aktivt sura sulfatjordar bildas exempelvis i samband med markavvattning i områden med potentiellt sura jordar. En aktiv sur sulfatjord läcker surt metallhaltigt vatten och studier har visat att det finns höga koncentrationer av kadmium i vattendrag som ligger i områden med sura sulfatjordar(6).
Dikesrensning kan bidra till läckage av metaller(7) medan en intakt eller restaurerad våtmark kan rena vatten från metaller. Det saknas bland annat kunskap om var restaureringseffekter ska sättas in för att göra störst nytta på vattenkvalitet.
Utlysning del B sker i samarbete med Sveriges geologiska undersökning.
Prioriteringar
I del B vill vi särskilt lyfta problematiken kring kvicksilver och sura sulfatjordar. Vi har identifierat följande prioriteringar för forskningen. Projekt bör behandla alla, några eller delar av följande frågeställningar:
- Vilka utdikade eller invallade våtmarker är det mest angeläget att restaurera så negativ påverkan från aktiva sura sulfatjordar minskar? Finns det nationella, regionala eller/och lokala geografiska skillnader gällande mängden metaller som kan läcka ut från en aktiv sulfatjord, om man bortser från hur lång tid som det skett urlakning sedan markavvattningen? Vilka åtgärder och var ska de sättas in för att ge bäst effekt på vattenkvalitet och störst kostnadseffektivitet?
- Vilka våtmarkstyper kan bidra till att minska eller ombilda de mest biologiskt aktiva formerna av kvicksilver? Och under vilka förutsättningar (vegetationstyper, näringshalt, pH mm)?
- Många diken beskrivs i dag som eftersatta och i behov av rensning. Vilken typ av områden är lämpligast att restaurera till våtmark istället för att dikesrensa för att ge bäst samhällelig nytta och kostnadseffektivitet för vattenkvalitet?
Praktiska anvisningar
Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och andra relevanta myndigheter tydligt framgår av ansökan. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga projekt. Vi ser gärna att de sökande föreslår forskningsprojekt med aktiva samarbeten mellan forskning och det omgivande samhället.
Separata ansökningar kan göras för Del A respektive Del B. Det går utmärkt att söka inom bara en del. Men det är inte uteslutet att forskningsprojekt kan gå in under både Del A och Del B, i vilket fall man söker under den del som täcker projektet bäst och skriver att man adresserar båda delarna.
Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Om huvudsökande tidigare tagit emot forskningsbidrag som finansierats av Naturvårdsverket ska huvudsökande ha avrapporterat forskningsprojekten enligt plan.
Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via Naturvårdsverkets ansökningsportal.
Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga konferens, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.
Tidplan
- 3 september 2019: Sista ansökningsdag
- December 2019: Beslut om finansiering
- Januari 2020: Beviljade projekt startar
Så söker du
Kontakt
Forskningssekreterare Karin Hansen
E-post: karin.hansen@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 13 28
Forskningssekreterare Neda Farahbakhshazad
E-post: neda.farahba@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 12 50
Referenser
(1) IPCC, 2018: Global warming of 1.5°C. An IPCC special report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [V. Masson-Delmotte, P. Zhai, H. O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J. B. R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M. I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, T. Waterfield (eds.)]. In Press.
(2) Fördjupad utvärdering av miljömålen, 2019. Med förslag till regeringen från myndigheter i samverkan. Huvudrapport. ISBN 98-91-620-6865-3. http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-6865-3.
(3) Naturvårdsverket (2017). Kunskapsunderlag om våtmarkers ekologiska och vattenhushållande funktion. Redovisning av regeringsuppdrag (M2017/0954/NM). http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2017/Kunskapsunderlag-vatmarkers-ekologiska-vattenhushallande-funktion.pdf.
(4) Naturvårdsverket (2019). Handlingsplan för Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning. Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrev för 2018. http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2019/handlingsplan-for-naturvardsverkets-arbete-med-klimatanpassning-20190124.pdf.
(5) Andersson K., 2012: Varför multifunktionella våtmarker? En studie om våtmarksimplementering och aktörssamverkan i Sverige. Stockholm Environmental Institute (2012) Working paper.
(6) Åström, M. and Björklund, A., 1995: Impact of acid sulfate soils on stream water geochemistry in western Finland. Journal of Geochemical Exploration 55, 163–170.
(7) Hansen K., Kronnäs V., Zetterberg T., Setterberg M., Moldan F., Pettersson P., Munthe J., 2013. DiVa - Dikesrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem. IVL Rapport B2072, 108 pp.