Den pågående klimatförändringen påverkar ekosystemen i både land- och vattenmiljöer. Samtidigt innebär även samhällsutvecklingen en ökad belastning på ekosystemen.
För att nå de svenska miljömål som rör bevarande och nyttjande av biologisk mångfald och säkerställa ekosystemtjänster på såväl kort som lång sikt, behövs planering, prioritering och genomförande av åtgärder på landskapsnivå[1]. Förvaltning och bevarande av befintliga värden samt insatser för restaurering och återskapande av strukturer och funktioner i landskapet med beaktande av ett lånsiktigt hållbart nyttjande, är också viktigt för att nå målen.
Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten vill därför stödja forskning som hanterar frågor kring landskapets tillstånd och förändringar kopplade till människans påverkan och samhällets utveckling, samt effekterna av dessa förändringar på den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. I denna utlysning avses både terrestra och akvatiska miljöer.
Naturvårdsverket inbjuder forskare att komma med ansökningar i storleksordningen på totalt 2-6 miljoner kronor fördelat på 2-3 år (2016-2018). Flera projekt beviljas inom området, som kan få en budget på 25 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 15 september 2015.
Utmaningar i miljöarbetet
Sveriges riksdag har beslutat om ett generationsmål och sexton miljökvalitetsmål som beskriver ett miljömässigt hållbart samhälle och önskvärt miljötillstånd [2]. Sverige har även internationellt åtagit sig att bevara den biologiska mångfalden. Vi ska leva upp till EU:s naturvårdsdirektiv om att uppnå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter.
Likaså ska Aichimålen inom konventionen för biologisk mångfald nås till 2020[3, 4]. Vi har även åtaganden inom klimatkonventionen, som bl.a. innebär att mark kan behöva tas i anspråk för odling av biobränslen. Anpassning till ett förändrat klimat påverkar också anspråken på vatten- och landmiljöer och är därmed en utmaning i samhällsplaneringen[5, 6]. Samtidigt finns andra samhällsmål som innebär en ökad användning av mark och vatten, exempelvis friluftslivet och skogsbruket, där risk finns för negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden, ekosystemtjänster och för landskapsbilden.
Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten räknar med att kunna dra nytta av forskningsresultaten från denna satsning i myndigheternas verksamheter, för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Forskningsresultaten kan utgöra underlag för prioritering och genomförande av åtgärder i landskapet, i synnerhet för att få till stånd en fungerande så kallad grön infrastruktur, för uppföljning och utvärdering av miljömål och miljöarbetet och samarbete med andra sektorsmyndigheter, vid genomförande av olika utredningar och regeringsuppdrag och i implementering av EU:s direktiv för skydd och förvaltning av både marin och terrester miljö (t.ex. art- och habitatdirektivet, Havsmiljödirektivet)[7, 8]. Forskningen förväntas även generera resultat som kan bidra till kunskapsförsörjning och kompetens vid internationella förhandlingar och övrigt samarbete inom EU och internationellt.
Prioriteringar
Vi ser gärna ansökningar som adresserar en eller flera av följande punkter:
- landskapsförändringar på nationell nivå, inklusive framtida landskapsutveckling.
- strukturella/institutionella hinder och möjligheter (exempelvis gällande miljöhänsyn, delaktighetsprocesser, och konflikthantering) vid utveckling av former för planering och förvaltning på landskapsnivå. Studier kan avse olika myndigheter och sektorer på olika beslutsnivåer (lokal, regional, nationell och internationell – som exempelvis EU direktiven ).
- hur biologisk mångfald, ekosystemtjänster samt landskapets struktur och funktion påverkas av fragmentering respektive konnektivitet i landskapet (d.v.s. grön infrastruktur, se vidare [7, 8]. Analyserna kan göras på olika skalor och kopplas till landskapets naturliga succession, samhällsutveckling inklusive ekosystembaserad klimatanpassning [9, 10].
- restaurering och återskapande av naturtyper i landskapet. I analysen kan ingå studier av hållbart nyttjande, och betydelsen av multifunktionalitet i landskapet som bör inkludera klimatåtgärder.
Vi välkomnar mång- och tvärvetenskapliga projekt och vi vill uppmuntra forskare från olika discipliner att göra gemensamma analyser. Vi uppmuntrar också att frågeställningar adresseras genom samarbete mellan forskare, myndigheter och relevanta samhällsaktörer. Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår i ansökan.
Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av verksamheten. Med forskningsinstitut avses organisationer som har forskning som sin enda eller huvudsakliga verksamhet.
Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga konferens, eventuella årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för interaktion med myndigheter och andra aktörer.
Bakgrundsmaterial
Kontakt
Martin Gustafsson, forskningssekreterare
Tel: 010-698 16 37
E-post: martin.gustafsson@naturvardsverket.se
Cecilia Lindblad, forskningssekreterare Naturvårdsverket
Tel: 010-698 12 95
Cecilia.lindblad@naturvardsverket.se