År 2020-2022 satsas extra på projekt som gynnar vilda pollinatörer och pollinering. Med anledning av detta införs ett extra ansökningstillfälle med sista ansökningsdag den 22 mars 2020. Det extra ansökningstillfället gäller enbart projekt som gynnar vilda pollinatörer och pollinering. Projekten ska starta år 2020.
LONA är den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård. Inom LONA finns tre bidragsområden – ordinarie LONA, LONA våtmark och nu även pollineringsprojekt inom LONA. Det som skiljer områdena åt är att våtmarksprojekt inom LONA kan beviljas bidrag med upp till 90 procent, medan bidrag inom pollinering och ordinarie LONA kan ges med upp till 50 procent av bidragsberättigade kostnader.
Det är endast kommuner som kan söka LONA-bidrag, men projekt kan även initieras och drivas av lokala initiativtagare.
Nästan samtliga kommuner har fått bidrag från LONA sedan starten år 2004. Naturvårdsverket fördelar årligen medel till länsstyrelserna som beslutar om bidrag till kommunerna.
Innehåll denna sida
Aktuella ansökningstider
Efter det extra ansökningstillfället den 22 mars 2020 för projekt som gynnar vilda pollinatörer och pollinering, är nästa ordinarie ansökanstillfälle den 1 december 2020. Den ansökningsomgången omfattar samtliga projektområden inom LONA (ordinarie, våtmark och pollinatörer) och avser projekt med start år 2021.
Så här ansöker du om LONA-bidrag
Ansökan gör du i LONA-registret (se länk nedan). Utöver att fylla i samtliga uppgifter i ansökansformuläret måste även ett underskrivet exemplar av ansökan skickas till din länsstyrelse (om det sker digitalt eller per post varierar från län till län - se mer på länsstyrelsens hemsida). Det underskrivna exemplaret är den formella ansökan. Tilldelningen av medel till LONA-bidrag är beroende av den budget som riksdagen beslutar om och kan därför variera från år till år.
Har du frågor om ansökan, kontakta LONA-samordnaren på din länsstyrelse:
Behöver du teknisk support i LONA-registret, mejla till
Vägledning och kraven för bidrag
I vägledningen finns bland annat information om ansökningsprocessen, utbetalning och redovisning. Kraven för bidrag till lokala naturvårdsprojekt beskrivs i en förordning.
Vilka projekt kan få stöd?
Nyckelord för LONA-satsningen är naturvårdsnytta, lokala initiativ, friluftsliv, samverkan, folkhälsa, tätortsnära natur och tillgänglighet. Projekt inom följande kategorier kan få stöd:
- kunskapsuppbyggnad
- framtagande av underlag, till exempel kommunala naturvårdsprogram
- områdesskydd
- vård och förvaltning av områden, naturtyper och arter (inklusive åtgärder som främjar friluftsliv i natur- och kulturmiljö)
- restaurering av områden, naturtyper och bestånd av arter
- information, folkbildning och annan kunskapsspridning
Vem kan söka LONA-bidrag?
Det är kommuner som kan ansöka om LONA-bidrag, men olika lokala aktörer (till exempel intresseorganisationer) kan initiera projekt. Projekten genomförs antingen i kommunens egen regi eller av en lokal aktör som tecknat avtal med kommunen.
Det är alltid kommunen som är ansvarig – från ansökan fram till slutrapportering. Projekttiden kan vara upp till fyra år.
Tips till lokala aktörer
Här följer några tips för att komma fram till ett bra projekt:
- Tänk ut vilka åtgärder ni vill genomföra. Avgörande för ett lyckat projekt är att förarbetet och planeringen inleds så tidigt som möjligt.
- Vid fysiska åtgärder rekommenderas fotodokumentation av den aktuella platsen både före och efter projektet så att det blir lätt att tydligt redovisa resultatet.
- Var inte för optimistisk när tidsplanen bestäms. Tänk på att avsätta tid för alla delar av processen. Ofta tar arbetet längre tid än väntat!
- Ibland kan det vara lättare att dela upp projektet i flera delar.
- Förankra projektidén hos kommunen i ett tidigt skede.
- Sök samarbetspartners som vill medverka i projektet. Kanske finns det samordningsvinster eller idéer som kan utföras inom samma projekt?
- Undersök olika finansieringsmöjligheter. Exempelvis kan ideellt arbete räknas som medfinansiering upp till ett värde av 200 kr/timmen.
- Det är viktigt att redan från början fundera över hur projektet ska förvaltas i framtiden. Det bör vara tydligt vem som ska ansvara för det fortsatta arbetet liksom dess kostnad och finansiering.
- Tydliggör roller och ansvar för kommunen och inblandade lokala aktörer. Vilka rutiner ska gälla för rapportering och ekonomihantering? Det är kommunen som är rättsligt och ekonomiskt ansvarig för projektet gentemot länsstyrelsen.
- Vänta inte till sista ansökningsdagen med ansökan då den ska göras digitalt och belastningen kan bli stor i databasen.
- Lyckas ni inte få bidrag ett år, kontakta kommunen och fråga om det kan vara en idé att söka igen. Projektet kan ha prioriterats bort om det var många ansökningar eller om projektet var för stort.
Redovisa senast den 1 mars
Projekt som får bidrag ska redovisa sin verksamhet varje år senast den 1 mars året därpå. Kommunen ska då upprätta en verksamhetsrapport som redovisar vilka åtgärder som genomförts med hjälp av bidraget. Kommunen ska lämna rapporten till länsstyrelsen.
Förvaltning av projektens resultat
När man planerar och genomför ett projekt bör man redan från början tänka igenom hur resultaten av projektet ska förvaltas efter projekttidens slut. Vem som ansvarar för det fortsatta arbetet är viktigt att tydliggöra liksom dess kostnad och finansiering. Erfarenheterna av projekten kan även främja övrigt naturvårdsarbete i en kommun. Om projektet består av kunskapsutbyggnad eller framtagande av underlag i form av till exempel inventeringar, naturvårdsprogram, åtgärdsprogram eller underlag för naturreservat, är det viktigt att materialet används i kommunens fortsatta arbete. Innebär projektet bildande av ett natur- eller kulturreservat bör den framtida förvaltningen och kostnaden finnas med i planeringen från början.
Vård och förvaltning av områden, naturtyper eller arter kan ibland vara engångsinsatser, men består oftast av kontinuerligt arbete. Man bör ha klargjort vem som ansvarar och bekostar drift och underhåll av anläggningar, till exempel spänger, stigar och fågeltorn i framtiden. På samma sätt bör man säkerställa den framtida biologiska skötseln. En ansökan om restaurering av ett område bör därför innehålla planer för hur området ska bevaras och skötas för att inte på nytt förfalla eller växa igen. En restaurering av en hagmark kräver till exempel kontinuerlig hävd i framtiden. Ett avtal med en brukare kan vara ett sätt att säkra den framtida skötseln av ett sådant område. Informationsinsatser och kunskapsspridning kan också innebära ett fortsatt ansvar och arbete. Det kan vara informationstavlor som behöver hållas i gott skick, foldrar som ska spridas på olika sätt eller en naturskolas fortsatta verksamhet.
Inspireras av andra LONA-projekt
I LONA-registret kan du hitta tusentals LONA-projekt, både pågående och avslutade. Inspireras och starta upp projekt i din kommun!
Kontakt
Har du frågor om ansökan, kontakta LONA-samordnaren på din länsstyrelse:
Teknisk support i LONA-registret, mejla till: