Satsningen Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för 2016. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Under 2015 uppgick stödet till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor per år kommer att delas ut för klimatinvesteringar för 2016, 2017 och 2018.
KlivIT - ansökan är nu stängd
Ansöknings- och beslutstillfällen 2016
Beslutsomgång 1
- Beslutsdatum 29/2.
- Besluten gäller de ansökningar som återstår från 2015.
Beslutsomgång 2
- Ansökningsverktyget är öppet mellan 15 februari och 14 mars.
- Beslut i månadskiftet maj/juni.
Beslutsomgång 3
- Ansökningsverktyget är öppet 16 maj till 13 juni.
- Beslut i slutet av september.
Beslutsomgång 4
- Ansökningsverktyget är öppet 29 augusti till 26 september.
- Beslut i början av december.
Förberedelser innan ansökan i KlivIT
Ta del av reglerna för Klimatkivet som finns i förordningen.
Innan du gör din ansökan i KlivIT kan du förbereda dig genom att gå igenom de frågor och uppgifter som ska besvaras i KlivIT.
Naturvårdsverket prövar ansökningarna med stöd av uppgifter och yttranden från länsstyrelserna, Energimyndigheten och vid behov andra centrala myndigheter.
Klimatklivet - the movie
Naturvårdsverket presenterar stolt nio av Klimatklivets åtgärder och deras utsläppsminskningar per år. Filmen är på engelska.
Ändrad förordning för Klimatklivet
Klimatklivsförordningen ändras i tre fall från den 10 maj 2016. Ändringarna gäller omfattning av stöd i 9 § och 10 § samt tidsplan för slutredovisning i 19 §.
Ansökningar som skickats in före den 10 maj 2016 bedöms nu efter den nya förordningen.
Tidigare beslut om stöd påverkas inte av den nya förordningen.
Klimatklivet – stöd till lokala och regionala klimatsatsningarna
Stödet ska gå till klimatinvesteringar på lokal nivå. En lokal investering kan till exempel göras i en stad, kommun, på ett företag, i en skola eller i ett län.
De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. Spridning av teknik, marknadsintroduktion och påverkan på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning är andra önskade effekter av stödet.
Satsningen Klimatklivet bygger på de klimat- och energistrategier som arbetats fram på lokal och regional nivå.
Vem kan ansöka om stöd?
Alla utom privatpersoner och enkla bolag kan ansöka om klimatinvesteringsstöd.
Stöd kan sökas av fysiska och juridiska personer som till exempel landsting, kommuner, aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskilda näringsidkare, organisationer, bostadsrättsföreningar, ideella föreningar, ekonomiska föreningar, universitet, högskolor och stiftelser. Dessa ska vara registrerade i Sverige.
När det gäller företag (organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet) är det EU:s regelverk om statsstöd som styr vad Naturvårdsverket kan ge stöd till och i vilken omfattning.
Stöd till miljöskydd kan ges i enlighet med den så kallade gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014).
Stöd i mindre omfattning kan ges i enlighet med den så kallade de minimisförordningen och de villkor som anges där (kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013).
Exempel på åtgärder som kan få stöd?
Åtgärder som kan få stöd är konkreta klimatsatsningar inom till exempel transporter, industrier, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi.
Exempel på åtgärder som kan få stöd är:
- Laddinfrastruktur för elfordon
- Biogasanläggningar
- Byte av fossil olja till biobränsle eller fjärrväme
- Utbyggnad av mindre fjärrvärmenät
- Lustgasdestruktion
- Cykelbanor och infrastruktur för cykel
- Kommunikationsinsatser
Klimatklivet har hög ambition
De åtgärder som kan få stöd från Klimatklivet ska vara mer ambitiösa än vad lagen kräver. Stöd kommer inte att ges till åtgärder som är lönsamma utan stöd vid investeringstillfället.
Stöd kan exempelvis ges för åtgärder som identifierats vid energikartläggningar och energideklarationer eller kostnads/nyttoanalyser, som komplement till strukturfondsfinansiering. Det kan också vara samverkansprojekt där flera parter behöver involveras eller där åtgärderna är samhällsekonomiskt kostnadseffektiva men inte privat- eller företagsekonomiskt lönsamma, eller andra åtgärder som är viktiga för att minska växthusgasutsläppen.
Klimaklivet kompletterar andra styrmedel
Klimatklivet kompletterar andra delar klimatpolitiken, till exempel handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Åtgärder som omfattas av dessa styrmedel kan inte få stöd från Klimatklivet.
Bedömning och beräkning
Klimatklivet ska ge stöd till de åtgärder som har störst klimatnytta, det vill säga störst minskning av växthusgasutsläpp per investeringskrona. Det innebär att beräkningen av klimatnytta är utslagsgivande för vilka åtgärder som kan beviljas stöd. Beräkningen ska visa hur växthusgasutsläppen förändras genom åtgärden. Ett vanligt exempel är att utsläpp på grund av användning av olika energislag utan investeringen och med investeringen under åtgärdens livslängd jämförs.
I vissa fall behöver beräkningarna av klimatnytta även innehålla bedömningar. Det kan handla om hur stor användning av en laddningsstation som kan antas eller vilken beteendeförändring som förväntas av en ny cykelbana. Här behöver sökande visa på trovärdiga underlag.
Om samma utsläppsminskningar kan åstadkommas med olika åtgärder kan de åtgärder som också ger positiva effekter för exempelvis hälsa, sysselsättning, eller teknikspridning premieras.
Beslut och utbetalning
Beslut och utbetalning sker efter varje ansökningstilfälle, se tidplan nedan.
Mer information
Länsstyrelsen ger råd och stöd till dig som ska ansöka till Klimatklivet.
Kontakt
Frågor om ansökningsverktyget KlivIT och Naturvårdsverkets arbete med Klimatklivet skickar du via e-post till:
klimatklivet@naturvardsverket.se