Flera analyser och lägesbeskrivningar har lämnats sedan Klimatklivet startade 2015. På webbplatsen Sverigesmiljömål.se finns exempel på de åtgärder som genomförs inom Klimatklivet.
Antal beviljade ansökningar
Till och med 10 december 2020 har Klimatklivet beviljat 3 547 ansökningar. Hur de fördelar sig mellan olika kategorier ser du i grafen nedan.
Minskade utsläpp
Tillsammans förväntas de åtgärder som hittills fått stöd av Klimatklivet bidra med en årlig minskning av växthusgasutsläpp på 1,8 miljoner ton, under den tid som åtgärderna är i funktion (i genomsnitt 16 år). Många av de åtgärder som Klimatklivet stöttar skapar strukturella förändringar som finns kvar i många år framöver, bortom de 16 år som beräknas vara åtgärdernas genomsnittliga livslängd.
Genomsnittlig minskning
Utsläppsminskning per investeringskrona i genomsnitt är 2,15 kilo koldioxidekvivalenter under åtgärdernas livslängd. Den genomsnittliga livslängden är 16 år.
Summa för investeringarna
Pengar från Klimatklivet ges först och främst till de åtgärder som ger störst, varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Den största delen av investeringskostnaden för de olika åtgärderna står företaget eller organisationen som söker för. Klimatklivets del av finansieringen är i genomsnitt 44 procent. Hittills har totalt 14,5 miljarder kronor investerats av lokala aktörer och Naturvårdsverket tillsammans.
Beviljat stödbelopp
- Totalt: 6,5 miljarder kronor
- Största: 210 miljoner kronor
- Minsta: 4015 kronor
Utvärdering av Klimatklivet genom Södertörns högskola
Det är viktigt att vi som myndighet granskas, särskilt i sammanhang när stora summor skattepengar fördelas. Rebecca Selin vid Södertörns högskola har utvärderat investeringsstödet till lokala klimatinvesteringar, Klimatklivet, för att ta reda på om sökande organisation eller åtgärdstypen påverkar sannolikheten att få ansökan om stöd godkänd. Syftet har varit att bedöma om vissa organisationer eller projekttyper systematiskt gynnas framför andra, utan koppling till klimatnytta.
Resultatet av denna studie tyder bland annat på att kommuner och kommunala bolag har en högre sannolikhet att få sina ansökningar godkända jämfört med andra typer av sökande organisationer. En tänkbar orsak är en eventuellt lägre bedömd risk för att åtgärder i kommunala organisationer avbryts på grund av bristande finansiering.