Fråga: Omfattar anslaget även områden där staten varit verksamhetsutövare ex Försvarsmakten?
Svar: Ja, det är oväsentligt vem som förorenat. Huvudsaken är att den som har ett ansvar för att avhjälpa föroreningskadan enligt 10 kap miljöbalken, står för sin del av kostnaden.
Fråga: Gäller även bidraget infrastruktur runt bostäderna, t.ex. gator, skola , förskola?
Svar: Infrastuktur eller uppförande av byggnader omfattas inte av bidraget. Bidraget täcker endast kostnaderna för efterbehandlingen. Anslaget ska ge fler bostäder och fokus måste ligga på detta. Områden för förskolor och grönområden i anslutning till bostäderna kan i vissa fall omfattas av bidrag, vilket får bedömas i det enskilda fallet. Vid prioriteringen mellan olika ansökningar kommer antalet bostäder som planeras, att vara av betydelse för om statligt stöd beviljas. Antalet bostäder kommer att bli en allt viktigare prioriteringsgrund när antalet ansökningar ökar och det blir mer konkurrens om bidraget.
Fråga: Kan man även prioritera kommunal verksamhet - såsom skolor och bibliotek som komplement till bostäder?
Svar: Nej, anslaget ska ge fler bostäder och fokus måste ligga på detta.
Fråga: Kommer bidraget täcka åtgärd på hela detaljplaneområdet eller endast där bostaden ska byggas?
Svar: Syftet är att öka bostadsbyggandet och samtidigt efterbehandla förorenade områden. Det kan innebära att det endast är en del av planen som är aktuell för bidraget. En bedömning behöver göras i det enskilda fallet.
Fråga: Måste kvartersmarken för bostäder placeras på den sanerade marken som ansökan gäller eller kan kvartersmarken placeras i anslutning till den sanerade marken? Det förorenade området kan ju utgöra en hälsorisk trots att det ligger en bit i från.
Svar: Vår utgångspunkt är bostadsbyggande på den sanerade marken. Om det exempelvis finns ett grönområde i anslutning till kvartersmarken som är förorenad av samma verksamhet som kvartersmarken så kan även detta område omfattas av ansökan. Vid prioriteringen mellan olika ansökningar kommer antalet bostäder som planeras, att vara av betydelse för om statligt stöd beviljas.
Fråga: Kan bidraget användas för kostnaden som uppkommer till följd av överskottmassor för t ex källare, även att de inte skulle behöva saneras annars?
Svar: Nej, endast förorenade massor som skulle ha utgjort måttlig till mycket stor risk för hälsa eller miljö om de inte avlägsnats eller åtgärdats på något sätt.
Fråga: Finns det ingen möjlighet att bekosta huvudstudie/ansvarsutredning med dessa medel?
Svar: Ansvarsutredningar kan bekostas i undantagsfall. Endast åtgärdsförberedande undersökningar och åtgärder finansieras av anslaget för efterbehandling inför bostadsbyggande.
Fråga: Kan man söka bidrag för att sanera till KM-nivå (bostadsändamål)? Eller bara till MKM (industriändamål)?
Svar: Det finns två olika vägval. Det ena spåret är att staten finansierar efterbehandlingen till MKM och det andra spåret är att staten finansierar efterbehandlingen till KM men att värdeökningen dras från det bidragsbelopp som utbetalas. Enligt 10 kap. 9 § miljöbalken är det fastighetsägaren som ska kompensera för värdeökningen. Det senare alternativet kan vara aktuellt när efterbehandlingskostnaderna är högre än värdeökningen. Viktigt är också att staten inte står för det som en ansvarige enligt 10 kapitlet miljöbalken skulle ha bekostat. Därför behöver ansvaret framgå av en ansvarsutredning och den ansvarige måste stå för sin del eller så behöver den vara finansierad på annat sätt än genom statsbidraget.
Fråga: Är det på det generella riktvärdet för MKM som ansökan ska baseras?
Svar: Det är platsspecifika förutsättningar för området som ska beaktas. Ofta kan det behövas platsspecifika riktvärden för MKM och även för KM. Det är alltså ingen skillnad i synsätt vad gäller riktvärden för bedömningar i samband med det nya anslaget för bostadsbyggande, jämfört med andra efterbehandlingar.