Fråga: Är det en förutsättning att det inte finns någon som är ansvarig för föroreningen för att det ska vara möjligt att få bidrag?
Svar: Nej, men om det finns en ansvarig måste den stå för sin del alternativt att någon annan än staten frivilligt bekostar denna del.
Fråga: Vem tar fram och bekostar ansvarsutredningen?
Svar: Det är huvudmannens ansvar.
Fråga: Menar ni att en myndighet måste vara huvudman, eller räcker det med en kommunal förvaltning?
Svar: En kommunal förvaltning kan vara huvudman och är ofta så i de projekt som finansieras av den delen av anslaget där efterbehandlingen främst syftar till att reducera riskerna för hälsa och miljön.
Fråga: Krävs det att ansvarsutredningen är gjord av en jurist?
Svar: Nej, men den som gör en ansvarsutredning behöver ha kompetens för detta så att den följer lagar och praxis på området. En bristfällig ansvarsutredning kräver komplettering som innebär fördröjningar innan ett projekt kan beviljas medel.
Fråga: Vad menas med att en exploatering försvåras?
Svar: Huvudmannen behöver visa att projektet försvåras utan bidragsmedel. Den görs genom att ta fram kostnadskalkyler som visar projektkostnader och intäkter för respektive år, där de antaganden som ligger till grund för bedömningen anges. En auktoriserad värderare ska göra, alternativt godkänna kalkylen som ska utgå från PM ”Modell för beräkning av lönsamhet, NAISvefa”.
Fråga: All EBH (efterbehandling) bör ju medföra en värdeökning av fastigheten. Hur ställer ni er till en värdeökning av gravt förorenade fastigheter som saneras till MKM nivå?
Svar: Värdeökningen beror på om fastigheten köpts till reducerat pris med anledningen av föroreningen. Har en sådan justering gjorts av priset, exempelvis vid köp av en industrifastighet, så kommer en värdeökning att ske även om efterbehandlingen bara sker till MKM. En oberoende värdering av en auktoriserad värderare ska göras av fastigheten/-erna som ska utgå från PM ”Kravspecifikation fastighetsvärdering, NAISvefa”
Fråga: Om sanering från MKM till KM är den kostsammaste parametern och kostar mer än eventuell värdeökning och därmed förhindrar en exploatering, kan då inte bidrag användas för att betala saneringen upp till gränsen?
Svar: Ja statliga medel kan användas för efterbehandling (sanering) till bostadsmark (KM), i undantagsfall kan statliga medel användas för finansiering av sanering till ”ren” industrimark (MKM). Den återstående sanering som behövs för att marken ska kunna användas för bostadsändamål finansieras då på annat sätt.