Kungsörn, antal ungar per par
Antalet ungar per par indikerar hur bra det går för kungsörnsstammen, det vill säga om det blir tillräckligt många nya fåglar så att populationen växer och långsiktigt finns kvar i svensk natur.
Stor variation från år till år
Enligt beräkningar som har gjorts är 0,4 ungar per par och år gränsvärdet för en positiv tillväxt i populationen. Produceras färre ungar än så, så kan inte alla fåglar som dör ersättas av nya och stammen minskar i stället.
Ungproduktionen varierar kraftigt från år till år och mellan olika områden, beroende på födotillgång och väderförhållanden. I Sverige som helhet har ungproduktionen varierat kraftigt.
Dödsorsaker
Medan det fram till början av 1900-talet fanns ett uttalat mål att minska kungsörnsstammen i Sverige, är målsättningen i dag att det ska finnas en livskraftig stam i landet och att stammens tillväxt och utbredning aktivt ska främjas. Trots detta dör många kungsörnar på grund av direkt eller indirekt mänsklig påverkan.
Enligt olika sammanställningar som har gjorts om dödsorsakerna hos örnar som har lämnats in till Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt hade endast mellan 11 och högst 28 procent av de inlämnade fåglarna dött av naturliga orsaker.
De allra flesta fåglarna hade dött på grund av mänsklig påverkan i form av kollisioner med tåg eller vägtrafik, kollisioner och elchocker vid elledningar och transformatorer, illegal jakt, blyförgiftning samt kollision med vindkraftverk, telemaster och stängsel.
Mer information
Kunskapen som tas fram med hjälp av inventeringarna är basen för mycket av det arbete som bedrivs kring kungsörnen i Sverige. Till skillnad från de andra rovdjuren, där förvaltningen ofta även innebär en jakt, inriktar sig arbetet som rör kungsörnen mest på att försöka hantera de problem som populationen har på grund av mänsklig påverkan.
Det är länsstyrelserna som har ansvaret att inventera rovdjuren, där kungsörn ingår. Länsstyrelserna samverkar i stor utsträckning med kungsörngrupperna, som tillhör de ornitologiska regionalföreningarna och som är organiserade i föreningen Kungsörn Sverige.
I Norrbottens län, i området väster om odlingsgränsen i Västerbottens län samt motsvarande fjäll och fjällnära områden i Jämtlands län, delar av Västernorrlands län samt Gotlands län är det främst länsstyrelsernas fältpersonal som genomför inventeringen av kungsörn. Öster och söder om området är det framför allt kungsörngrupper som genomför fältarbetet, ofta på uppdrag av respektive länsstyrelse. Inventeringsresultaten sammanställs av länsstyrelserna och kungsörnsgrupperna i respektive län. I Rovbase finns drygt 960 kungsörnsrevir registrerade till och med 2025 års inventeringssäsong. Datainsamlingen från inventeringen koordineras av Naturhistoriska riksmuseet.
Metodiken för inventering av kungsörn beskrivs i instruktionen ”Kungsörn: Instruktion för fastställande av besatta revir och häckningar” samt i faktabladen ”Kungsörn: Spelflyktsinventering och sommarkontroll” och ”Kungsörn: Användning av ljudbox för att inventera häckning”. Dessa dokument finns på Naturvårdsverkets webbplats:
Inventeringsmetodik för stora rovdjur, fjällräv och kungsörn
Målet med inventeringsverksamheten är att i möjligaste mån inventera kungsörnspopulationen i hela utbredningsområdet under inventeringsperioden (1 februari–15 september) varje år. Inventeringen är uppdelad i framför allt två delar; en insats på våren och en på sommaren. Syftet med vårinventeringen är att konstatera revirhävdande par, ruvande fåglar eller ensamma individer i kända revir. Syftet med sommarinventeringen är att dokumentera häckningsresultat. Vid sommarinventeringen räknas antalet ungar och ungarnas ålder bedöms. Ringmärkning av ungar och provtagning för genetiska analyser genomförs i en del fall. Om slutgiltiga resultat om revirs status inte har kunnat fås under vår och sommar kan ytterligare besök göras under hösten fram till den 15 september.
Under 2025 inventerades 869 revir av kungsörn i Sverige. Antalet kända revir uppdateras årligen och omfattar även historiska revir och således områden där det idag inte finns kungsörnar. Antalet kontrollerade och besatta revir ger en bättre bild av inventeringsinsatsen och av kungsörnsstammens aktuella status. Antalet lyckade häckningar visar hur bra fortplantningen har lyckats ett givet år.
Populationsuppskattning
Som brukligt för fåglar anges kungsörnspopulationens storlek vanligtvis inte som antalet individer, utan som antalet besatta revir, vilket ungefär motsvarar antalet par. Man kan dock grovt beräkna antalet individer i populationen utifrån kunskap om antalet par, uppskattningar av andelen fåglar som inte är revirhävdande samt produktionen av ungfåglar ett givet år.