Status i Sverige
Etablerad i Västerbotten men förekommer sällsynt även i andra delar av landet. Tromsöloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och plantera ut.
Rapportera fynd av tromsöloka
Om du hittar tromsöloka i naturen är det bra om du rapporter in det till Artportalen via
Skicka gärna med bilder av fyndet.
Hindra spridning av tromsöloka i svensk natur
Om Tromsöloka växer på din mark bör du ta bort den. Lägg inte växtdelarna i komposten, då de kan rota sig och fröna kan gro – bränn upp växtdelarna i stället. Du får inte sälja, byta frön eller ge bort levande växtdelar av tromsölokan. Hör med din kommun om du får bränna trädgårdsavfall i egen regi eller om de tar emot växtmaterial från invasiva främmande arter för förbränning vid återvinningscentralerna.
Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark!
Möjliga effekter
Tromsölokan kan bilda stora och täta bestånd som helt konkurrerar ut den naturliga växtligheten och påverkar därmed också insekter och andra djur i närmiljön. Tromsöloka kan avge substanser i marken som är giftiga för andra växter, vilket försvårar för växter att komma tillbaka även när tromsölokan tagits bort.
Hur kom den hit och hur sprider den sig?
Tromsölokan började användas som prydnadsväxt i Norge på 1830-talet och är numera väl spridd i landet. Undersökningar på genetisk nivå indikerar att tromsöloka har förts in i Sverige aktivt men till skillnad från i Norge så blev arten inte speciellt populär som prydnadsväxt. Tromsölokan används även på många håll i världen som grönsak och kryddväxt.
Tromsölokan kan spridas med vind, vatten och med fordon och både som frö och med växtdelar.
Hur känns den igen?
Tromsölokan är en stor flockblommig växt – enstaka plantor kan bli upp till 4 meter höga – som blommar från mitten av juni till slutet av juli. Den är mycket lätt att förväxla med jättelokan. Ett typiskt exemplar av tromsölokan har fler stjälkar från basen och mera långsträckta blad med fler bladpar jämfört med jättelokan. Den har också trubbigare bladtänder med konvexa kanter och håren på stammen är vita och står rakt ut. Stammens nedre del är oftast enhetligt rödlila och en planta kan ha upp till fem stammar.
Tromsölokan luktar anis. Fröna har taggar längs kanterna och sprids lätt när de fastnar i päls eller kläder. De kan också spridas med vatten.
Hur och var lever den?
Tromsölokan är flerårig och trivs bäst på relativt öppen, näringsrik och gärna fuktig mark. Arten förekommer främst i anslutning till tätorter, längs vägar och järnvägar, på ruderatmarker och soptippar samt i parker och trädgårdar
Den bildar stora mängder frö. De flesta fröna hamnar inom några meter från moderplantan, men kan spridas längre. Tromsölokans frön kan överleva i en fröbank 5 till 7 år i jorden.
Svenska fynd
De första fynden av tromsöloka i Sverige gjordes 1935 i Högsby, Kalmar län, och 1955 i Forsmark, Uppsala län, medan de många lokalerna i mellersta Norrland tros ha ett senare ursprung från Nordnorge.