Det har också gått generellt dåligt för andfåglar, hönsfåglar och många av våra sparvar de senaste tio åren. Ett nystartat inventeringssystem visar att kusternas fåglar kommer kunna följas väl framöver. Det visar en ny sammanställning från Svensk Fågeltaxering.
Fågeltaxeringen är ett av de första miljöövervakningssystemen med data ända från mitten av 1970-talet.
Många av jordbrukslandskapets fåglar minskar i antal
Trenden för fåglarna i jordbrukslandskapet är sedan länge negativ. Arter som fortsätter minska i antal är storspov, tofsvipa, sånglärka, buskskvätta, stare, ortolansparv och gulsparv. Generellt drabbas fåglarna både av nedläggning av jordbruk i skogsbygderna och av det intensiva jordbruket i slättbygderna. Mot strömmen går ladusvalan som glädjande nog ökat i antal.
Framgångsrik inventering av kusternas fåglar
Inte minst ejderns situation längs våra kuster har uppmärksammats mycket på sistone. Våren 2015 startades ett nationellt övervakningsprogram för häckande kustfåglar, i nära samarbete med landets länsstyrelser. Systemet slog mycket väl ut med nästan 100 000 fåglar räknade på 200 representativa lokaler. Ejder blev den mest sedda arten, följd av skrattmås och storskarv. Kustfåglarnas populationstrender skall gå att följa med god precision framöver.
En parasitsjukdom har slagit hårt mot grönfinken
Förändringar i klimat och fåglarnas livsmiljöer i jord- och skogsbrukslandskapet påverkar antalet fåglar, det är känt sedan länge. Hur sjukdomar påverkar våra fågelpopulationer är mindre känt, men i sedan knappt tio år har grönfinken drabbats hårt av parasitsjukdomen gulknopp. Grönfinken har sedan 1970-talet gynnats av ett allt varmare klimat, men sedan sjukdomen slog till 2006 har två tredjedelar av Sveriges grönfinkar försvunnit!
Det är känt att andra fågelarter kan drabbas och vi misstänker att även gulsparvens minskning till viss del beror på denna sjukdom.
Fjällripan undantaget bland minskande hönsfågelstammar
Det är känt sedan gammalt att antalet hönsfåglar varierar i mångåriga cykler. En allmän uppgång runt millenniumskiftet hos arter som tjäder, orre och järpe har nu bytts till en mer generell nedgång. Fasanen följer i de andra jordburksfåglarnas spår och minskar fortsatt stadigt. I Norrland och fjällen har en förväntad återhämtning hos dalripan uteblivit, men 2015 blev något av ”Fjällripans år”. En svag uppgång de senaste åren följdes av det särklassigt bästa året sedan räkningarna började 1998.
Naturvårdsverket finansierar
Det är Naturvårdsverket som finansierar merparten av omkostnaderna för Svensk Fågeltaxering, men även landets länsstyrelser deltar i övervakningen.
Själva räkningen av fåglarna genomförs nästan helt av frivilliga inventerare.
Miljöövervakning av fåglar
Fågelövervakningen bedrivs inom miljöövervakningsprogrammet Landskap: