Läckage från jordbruket
Jordbrukets användning av gödsel ökade kraftigt efter andra världskriget. Därför är utflödet av fosfor och kväve till sjöar och kustområden betydligt större i dag än vid 1900-talets början.
Jordbruken använder stora mängder handelsgödsel. Åkerjorden tillförs dessutom ofta stallgödsel. Risken att fosfor och kväve läcker ut från åkrarna till angränsande vattendrag, sjöar och kustområden påverkas bland annat av vilken gröda som odlas, jordart, nederbörd, bevattning och skörd.
I genomsnitt passerar en tredjedel av kvävegödseln åkerjorden utan att komma till nytta, eftersom den inte tas upp av grödorna. Mer än hälften av detta överskott läcker ut i omgivande vatten.
Våtmarker som dikats ut, sjöar som sänkts och vattendrag som rätats ut bidrar till dagens stora näringsläckage från jordbruksområdena, eftersom läckaget inte längre hejdas på samma sätt som förr.
Läs om jordbrukets användning av växtnäring på denna webbplats
Miljömålsportalens indikator Ammoniakutsläpp
Nedfall av kväve påverkar hav och skog
Nederbörden innehåller i dag betydligt mer nitrat och ammonium än den gjorde före andra världskriget. Biltrafik och sjöfart är de huvudsakliga källorna till kväveoxidutsläpp, medan nedfall av ammonium uppstår till följd av att ammoniak avdunstat från stallgödsel.
Luftburna kväveföreningar bidrar till belastningen på havet. Luftföroreningar svarar i dagsläget för ungefär en tredjedel av de kvävemängder som når Östersjön.
Kvävenedfall påverkar även vegetationen på land. Skogen växer numera snabbare än förr, och ”kväveälskande” arter som hundkäx, brännässlor och mjölkört breder ut sig på andra växters bekostnad.
Skogsmarkens kväveförråd har sakta byggts upp under tusentals år. Den årliga tillförseln av kväve har historiskt sett varit ett till två kilo kväve per hektar och år. Aktuella undersökningar visar att det numera tillförs cirka ett kilo kväve per hektar och år i norrländska skogar, och närmare tio kilo kväve per hektar i sydsvenska skogar.
Tack vare regler för stallgödselspridning, katalysatorrening av bilavgaser och andra åtgärder har de svenska utsläppen av kväveoxider och ammoniak kunnat reduceras på senare tid. Men minskningen går långsamt.
Miljömålsportalens indikator Nedfall av kväve
Mer information
För mer information om övergödning hänvisar vi till Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som också är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning sedan den 1 juli 2011.