Inventering är grunden för förvaltningen av järv
Övervakningen av järvstammen, det vill säga inventering av stammens storlek och utbredning utgör grunden för järvförvaltningen. Kunskapen om djuren är nödvändig för att kunna genomföra en hållbar och långsiktig förvaltning samt utgör bland annat grund för beslut om jakt och ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.
Hur inventeras järv?
Inventering av järv vid lyor bygger i huvudsak på att registrera föryngringar (honor med ungar). Järvarna spåras när det är snö, i syfte att hitta de lyor där honorna har fött ungar under vintern. Lyorna besöks sedan vid ett flertal tillfällen för att dokumentera järvens aktivitet vid lyan och för att säkerställa att det är en lya med ungar och inte en plats för lagring av mat eller en daglega. Till hjälp vid inventering av lyor används i viss utsträckning övervakningskameror med rörelsesensorer. Kamerorna placeras en bit från lyans öppning och järvarna kan därefter lämnas ostörda fram till det att kameran hämtas.
En annan metod som används som komplettering till att leta lyor är att samla in biologiskt material i form av spillning, men även hår eller sekret. Detta biologiska material används framförallt för att särskilja olika närliggande föryngringslokaler åt genom att identifiera individer.
Järvlyor och järvspår lokaliseras vid länsstyrelsens fältarbete samt genom rapporter från samebyar och allmänheten. Länsstyrelsen inventerar och följer upp inrapporterade observationer i enlighet med fastställda regelverk under perioden 1 februari till 31 juli. I renskötselområdet sker inventeringsarbetet till stor del i samarbetet med samebyarna. För att inventeringen ska vara jämförbar mellan olika områden och år sker den med en gemensam metodik för Sverige och Norge sedan 2014.
För att ytterligare förbättra inventeringarna och skapa bättre och säkrare inventeringsresultat uppmanas intresserad allmänhet att bidra med sina rovdjursobservationer i Skandobs (via mobilappen Skandobs touch eller på www.skandobs.se) eller till Länsstyrelsen.
Populationsuppskattning
Inventeringarna bygger i huvudsak på antalet fastställda föryngringar av järv. För att kunna göra en beräkning av den totala järvpopulationen används omräkningsfaktorer som forskningen tagit fram. Omräkningsfaktorerna användas för att uppskatta hur många individer det fastställda antalet föryngringar motsvarar i den totala populationen. Den senaste beräkningen visar att det utifrån antalet fastställda föryngringar fanns cirka 500 (391-667) järvar i Sverige under inventeringssäsongen 2016. Inom vetenskapen beräknas osäkerheten i beräkningarna och anges här med 95 procent konfidensintervall (95% Cl).
Utvecklingsarbete pågår
För närvarande pågår ett utvecklingsarbete med att göra de inventeringsdata som inte omfattas av sekretess tillgängliga även för allmänheten. Redan nu finns en mängd information om döda djur och DNA-prover tillgängliga i databasen Rovbase.se.
Inför kommande säsong planeras insatser för att följa upp järvens populationsförändring. Vid sidan om den ordinarie inventeringen av lyor kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län rikta resurser till en mer omfattande insamling av järvspillning för DNA-analys. Utöver detta kommer Naturvårdsverket att utvärdera effekten av jakt på järv samt inventeringsmetodiken som nu har använts i tre år.
Samarbete med Norge
Sverige och Norge samarbetar kring inventeringar av stora rovdjur. Inventeringen i Norge är inte reglerad i föreskrift så som i Sverige men styrs av samma instruktioner och faktablad.
Förordningar och Föreskrifter
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:23) och (NFS 2012:12) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn.